Fjäll-Mistra - Uthållig utveckling i fjällregionen
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VAD ÄR UTMANINGEN?Den svenska fjällvärldens ekosystem har naturliga begränsningar, som låg biologisk mångfald och låg produktion, vilket gör dem känsliga för ingrepp och nyttjande. Samtidigt är befolkningen i de lokala och regionala fjällsamhällena beroende av att kunna använda mark, skog, vatten och djurvärld så rationellt som möjligt. Renskötsel, skogsbruk, jakt, fiske, turism, gruvdrift, vattenkraftsutbyggnad och naturvård är behov och intressen som ställs mot varandra och skapar konflikter. Olika former av naturresursutnyttjande påverkar inte bara miljön som helhet, utan också på ont och gott varandras miljöförhållanden och förutsättningar.HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING?
Det behövs en gemensam grund för vad som skall ses som hållbar resursförvaltning och ökad enighet om vilka möjligheter som finns att både skona och använda de resurser som fjällvärlden erbjuder. Syftet med FjällMISTRA är att få fram underlag som kan bidra till att fjällområdets naturresurser kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Programmet berör verksamhet i 15 fjällkommuner och målsättningen är att ge ett vetenskapligt underlag för effektiv anpassning av olika sorters naturresursanvändning till varandra och till miljön. Ytterst skall arbetet inom programmet resultera i planeringssystem och kunskaper, som kan bidra till att hantera mål- och intressekonflikter med syfte att begränsa de negativa miljöeffekterna i den svenska fjällvärlden.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Fjällregionen är stor till ytan (fjällkommunerna utgör ca en tredjedel av Sveriges yta) men liten sett till bofast befolkning (ca 158 000 personer i fjällkommunerna). Det är dessa bofasta personer - plus alla andra som inte bor men som på ett eller annat sätt verkar i fjällen, plus forskare i Sverige och utomlands - som kommer att ha nytta av den kunskap och de planeringssystem som genereras i FjällMistra. Programmet har primärt fyra huvudgrupper av användare:
- näringsidkare och näringsorganisationer (inom ren-, turism- och skogsnäring)
- förvaltande myndigheter (som t ex länsstyrelser, statliga verk, Sametinget, Skogsvårdsorganisationen, beslutande organ och pågående utredningar)
- fjällkommuner ·övriga intresseorganisationer (som t ex jakt- och fiskevårdsföreningar, turist- och friluftsorganisationer och snöskoterorganisationer).
