www.mistra.org

Mot kommersialisering

Många Mistra-program siktar mot att forskningsresultaten ska kommersialiseras, på kort eller lång sikt. Betydelsefulla innovationer och nya företag som banar väg för att lösa miljöproblem uppstår inte bara för att man läser en handbok. Det är ändå en god hjälp på vägen att ta del av andras erfarenheter och att ha en checklista över moment som är viktiga att följa upp och pricka av.

Särskilda behov av avtal


Om programmet siktar mot kommersialisering kan det uppstå särskilda krav på avtal. Programmets behov av avtal behöver identifieras redan innan programmet startar. Tänk på programmets slutmål redan vid planering och start av programmet och för en aktiv dialog mellan forskare och användare/företag om behoven av avtal. Mistra kräver att nödvändiga avtal är påskrivna innan programmet kan börja rekvirera beviljade medel.

Om företag deltar i programmet krävs oftast ett så kallat konsortialavtal mellan de olika företagen, programvärden och övriga universitet/högskolor/institut som deltar. Det vill säga att alla juridiska parter kommer överens och skriver på ett avtal om samarbete. I konsortialavtalet regleras parternas åtaganden när det gäller ekonomiska åtaganden, naturainsatser från företagens personal eller annan insats, rätten till patenterbara uppfinningar, sekretess vad gäller skyddandet av information och så vidare. Ofta kräver företagen att forskarna skriver på sekretessavtal för att företagen ska kunna vara öppna.

Även om allt arbete i ett program utförs inom en enda organisation, till exempel högskola, så är det ibland bra att skriva ett samarbetsavtal som alla forskare undertecknar. Avtalet kan exempelvis reglera vad man gör med eventuella patenterbara uppfinningar. Det är viktigt att skriva avtal från början så att alla, när situationen uppstår, vet hur man ska göra. Sådant samarbetsavtal kan också vara lämpligt att skriva även om personer från flera organisationer deltar i programmet, om programmet exempelvis inte har ett konsortialavtal med deltagande företag som reglerar detta. Om en eller flera forskare redan har patenträtter som är viktiga för programmet behöver detta regleras i avtal.

Gör en analys av läget när det gäller immaterialrätt och patent. Det är viktigt att känna till patentlitteraturen, vilka patent som redan finns, vilka som skulle kunna bli nyhetshinder för egna patentansökningar. Det är viktigt att se efter vilka EU-projekt programmets forskare är/har varit med i och vilka eventuella krav på know-how och patent som är förenade med dessa deltaganden. Tidigare publiceringar kan också utgöra nyhetshinder för kommande patentansökningar. Deltagande företag kan göra en viss del av immaterailrättsanalysen av befintlig patentlitteratur. Forskarpatent AB, som finns på flera universitetsorter, bör kunna hjälpa till. En annan möjlighet är att köpa in tjänster från en patentbyrå.

För program med inriktning mot kommersialiserbara resultat kan det vara bra med ett sekretessavtal för programstyrelsens medlemmar så att diskussionerna i styrelsen och med programchef och forskare kan vara så öppna och givande som möjligt. Både forskare och personer från företagen ska kunna visa största möjliga öppenhet och känna sig trygga.

Redan i planeringen bör programmet ta kontakt med organisationer nära universiteten som har som uppgift att underlätta forskningsbaserade innovationer och företagsbildande, till exempel teknikbrostiftelser Forskarpatent, teknikpark och inkubatorer. Högskolornas jurister kan ofta hjälpa till med avtal.

Programstyrelsens sammansättning


Programstyrelsen sätts samman utifrån programmets mål. När programmets mål är kommersialisering medverkar oftast personer från olika håll. Det kan exempelvis vara några av de deltagande företagen, någon person från myndighet om myndigheten är användare och eventuellt personer med annan expertkompetens som komplement till övriga styrelsens kompetens. Dessutom medverkar som regel en forskare som inte deltar i programmets verksamhet men som väl känner akademin och dess möjligheter och begränsningar inom området innovationer och kommersialisering. Ordförandens erfarenhet och aktiva engagemang är väsentligt i programmets arbete mot kommersialisering.

Strategisk reserv för programstyrelsen


Alla Mistra-program ska avsätta ca 10 procent av budgeten som reserv vid starten av varje fas som en strategisk reserv. Reserven gör det möjligt att senare göra strategiska val av nya projekt, samarbeten, köp av konsulttjänster och liknande. Arbetet mot kommersialisering kan innebära att flera oplanerade men nödvändiga kostnader dyker upp och programmet behöver ha medel för att möta dessa kostnader. Reserven ska inte betraktas som medel för att täcka budgetöverdrag inom övriga verksamheten.

Programchef och ledningsstruktur


Fundera igenom vilka särskilda krav som programmets mål ställer på ledarskapet. Vad ska känneteckna ledarskapet och vilka drivkrafter ska finnas? Vilken kompetens och erfarenheter behövs? Behövs särskild erfarenhet från näringslivet hos programchefen och/eller övriga i ledningsstrukturen?

Industridoktorander


Fundera över möjligheterna ha med industridoktorander i programmet. Dessa kan vara utmärka bryggor mellan akademi och företag.

Storföretag, småföretag och entreprenörer


Programmet kan samarbeta med storföretag, småföretag och entreprenörer i och utanför akademin. Fundera över vilken konstellation som passar bäst för ert mål. Småföretag har sällan ekonomiska muskler och har ofta begränsade möjligheter att ställa experter till förfogande i programmet. De små företagen behöver oftast tillförsel av kapital för att ta forskningsresultaten vidare. Småföretag kan emellertid visa sig vara de mer innovativa företagen med en kultur att se affärsmöjligheter i nya, okonventionella idéer. Andra entreprenörer kan finnas i och utanför akademin. Bör sådana på något sätt knytas till programmet?

Kommunikationsplanen


Er kommunikationsplan ska anpassas till just era målgrupper i ert arbete mot kommersialisering. Se avsnittet om kommunikation och användardialog ovan. Kommunikationen ska inte bara ta upp de specifika forskningsresultaten utan även dess konsekvenser för miljö, ekonomi, företagsutveckling och så vidare.

Marknadsanalys


Det är knappast meningen att ett forskningsprogram ska göra en fullfjädrad marknadsanalys, men det är viktigt att ha en klar uppfattning om hur marknaden ser ut. Programstyrelsens medlemmar har kunskaper, erfarenheter och nätverk. Vissa frågor förtjänar att hållas aktuella i programstyrelsen.

Hur ser den tilltänkta marknaden ut? Vilka konkurrerande forskargrupper och företag finns? Vad gör de? Vilka händelser påverkar marknaden och därmed forskningsprogrammets inriktning - tekniksprång? Nya regleringar från myndigheter och EU? Annat? Kunskap kan tillföras programmet från deltagande företag eller i vissa fall köpas som konsulttjänster.

Affärsplan


Gör en rullande miniaffärsplan från början av programmet för programstyrelsen och programchefen. Inledningsvis behövs en enkel plan som utvecklas genom regelbundna uppdateringar, förslagsvis minst varje gång som programplanen ska revideras. Gå igenom programmets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vad kan gå snett? Vilka styrkor och svagheter kan man identifiera? Vad kan man göra för att öka programmets möjligheter till framgång och minska riskerna?

Kompetensbehovet över tiden


Fundera över programmets kompetensbehov över tiden. Det handlar om dels forskningsdiscipliner, dels om kompetens som normalt inte finns på universitet men som kan köpas in. Kommunikatörer och teknikkoordinatörer hör till de senare.

Riskkapital


Hur hittar och kontaktar man organisationer för pre-såddfinasiering, såddfinansiering, riskkapitalbolag och liknande? Vilket underlag kräver de för att lyssna? Vad krävs för att de ska investera? Tag kontakt med universitetens holdingbolag, teknikbrostiftelser och andra organisationer som står nära universiteten/högskolorna.

Bolagsbildning


Det kan bli aktuellt att alla forskare, eller någon grupp av forskare, i ett program finner det lämpligt att bilda ett bolag för att till exempel ha en juridisk person för att äga patent som tas fram i programmet. Diskutera tidigt med holdingbolag, teknikbrostiftelser med flera. Immaterialrättssituationen måste vara helt klar: vem/vilka har rådighet över befintliga patent och know-how? Ibland kan det redan finnas licenser och/eller patent. Hur och till vilken kostnad kan dessa överföras till det nya bolaget?

Boskillnad: vad görs inom forskningsprogrammet, vad görs inom bolag (nybildade och befintliga)?
Riktlinjer kan behövas från början beroende på hur samarbeten ser ut. Definiera vad som är forskning att hänföra till forskningsprogrammet och vad som är utveckling att bekostas av bolag. Det kan behövas avtal mellan universitet och bolag, till exempel för användning av universitetets utrustning. Alla i programmet ska känna till lokala (universitetens) riktlinjer för bisysslor, tjänstledighet, bruk av forskarstuderande, jävsförhållanden och så vidare.

Vad kräver uppskalningen/systemutvecklingen av forskningsresultat för att resultera i kommersialiserbara processer respektive produkter?
Tänk igenom hela kedjan från forskningsresultat till slutlig användning. Hur undersöker och säkerställer man att alla led i kedjan finns och faktiskt fungerar? Om kunskap och kompetens saknas, hur får man tag i den? Hur långt sträcker sig arbetet inom programmet och vilka viktiga led ligger utanför programmets nuvarande programplan? Hur engagerar man dessa viktiga led?

Samarbete ökar chanserna att lyckas


Dialog och samarbete ökar chanserna för att lyckas. Diskutera inom programmet, med programstyrelsen och andra närstående. Mentorskap mellan företrädare för företagen och forskarstuderande kan vara ett viktigt element. Forskare skulle också kunna vara verksamma en tid i ett deltagande företag. Utnyttja möjligheterna som industridoktorander innebär (se ovan). Utbildning i entreprenörskap för medverkande forskare kan vara av värde.

Inför en eventuell andra fas


Programmens förberedelser inför en eventuell andra fas beskrivs i ett eget avsnitt senare. För program som siktar mot kommersialisering bör de aspekter som tas upp i det här avsnittet beaktas särskilt. Se över checklistan och fundera över vad som har gjorts, vad som behöver utvecklas vidare och vilka nya insatser som krävs. Glöm inte att definiera riskerna. Vem kan finansiera piloter och pilotförsök? Vem kan finansiera den fortsatta utvecklingen av forskningsresultaten? Investeraren som satsar kapital vill också tjäna pengar på investeringen och är uthålliga i varierande grad. Under en andra fas av programmet riktas hela programmets krafter mot att faktiskt nå den avsedda kommersialiseringen. Tag gärna förnyad kontakt med teknikbrostiftelser, Forskarpatent, teknikparker, inkubatorer med flera för att se om de kan bistå på något sätt.

Frågor och svar


Kan vi vänta med att skriva avtal tills vi vet om vi har något att patentera?
Nej. Det är en stor trygghet att ha ett avtal i programmet från början när ni arbetar mot kommersialisering, därför ska de skrivas redan när programmet startas.