Miljömärkning under lupp
Miljömärkningen av olika varor tar fasta på så många olika kriterier att den inte alltid är vägledande för konsumenterna. Det blir svårt att göra...
Livsmedelsproduktionen inom dagens svenska jordbruk sker inte på ett långsiktigt hållbart sätt. För att kunna göra anspråk på hållbarhet måste jordbruket kunna kombinera högt ställda krav på miljöhänsyn (inklusive att inte tära på och utarma icke-förnybara naturresurser), produktkvalitet, ekonomi och etiskt godtagbara produktionsmetoder. Mat skall framställas av sunda grödor och välmående djur i en god miljö med bevarad biologisk mångfald och ändå med god lönsamhet på gården.
HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?
Arbetet inom MAT 21 är inriktad på att ta ett helhetsgrepp genom hela livsmedelskedjan, från bonde till konsument vad gäller kraven på miljöhänsyn och resurshushållning (vidmakthålla och förbättra åkermarkens produktionsegenskaper, minimera påverkan på yt- och grundvatten), djurhänsyn, produktkvalitet, etiskt godtagbara produktionsmetoder samt företagslönsamhet för den enskilde bonden. Forskningen skall ge svar på frågor om
hur det svenska jordbruket nu uppfyller kraven på långsiktig hållbarhet
hur skall en långt driven miljöanpassning ske
hur kan inhysning och utfodring modifieras för att uppnå hög djurhälsa och välfärd
vad som krävs för hög produktkvalitet också i hållbara system
vilka förhållanden som är optimala i hållbar produktion
vad styr konsumenternas val av livsmedel
vad som krävs för att lantbrukarna skall bli delaktiga i processen.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Användare är alla aktörer längs matens väg från jord till bord -jordbruket och dess branschorganisationer; livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln; centrala, regionala och kommunala myndigheter med ansvar för jordbrukssektorn; intresseorganisationer samt konsumenterna. Programmet bistår dessa aktörer med kunskap om mer uthålliga metoder och ageranden såväl i form av resultat i programmets slutskede som fortlöpande under hela programtiden. Kunskapen genereras dels genom de enskilda forskningsprojekten, dels i form av ett omfattande syntes- och temaarbete inom programmet. Kunskapsöverföringen sker genom att användarna på olika sätt direkt medverkar i programmet; enskilda forskare deltar i aktuell debatt; tvärvetenskapliga seminarier anordnas; publicering sker i form av avnämarorienterade rapporter och faktablad. Härutöver levererar de enskilda forskningsprojekten vetenskapliga avhandlingar och tidskriftsartiklar.
2008-10-02
Läkemedel i miljön påverkar grodor
Grodor är mer känsliga för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanyngel kan få... 2008-09-30
Spelet kring Stockholms grönområden
Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan... 2008-09-18
Nya produkter från DOM
Mistraprogrammet DOM — Domesticering av mikroorganismer — har nu kommit så långt i processen med att... 2008-09-15
Samarbete kring stora företags miljöansvar
Sustainable Investment Research Platform (SIRP) ett av delprogrammen inom Sustainable Investments,... 2008-09-08
Nivåer för att integrera kunskap
För att uppnå resultat inom tvärvetenskaplig forskning är det viktigt med ett gemensamt språk och... 2008-09-01
Greenchem i Chicago
Forskningsprogrammet Greenchem — Specialkemikalier från förnyelsebara råvaror har tillsammans med två... 2008-07-14
Heureka och klimatpolitik
Skogen har stor betydelse för klimatet och klimatpolitiken genom sin förmåga att lagra kol i biomassa... 2008-07-07
Äntligen genombrott för bränsleceller
År 2007 skedde det kommersiella genombrottet för bränsleceller. Det hävdar Mistras... 2008-05-29
Mångfald och djurfoder
Under en stor internationell konferens om biologisk mångfald och odling av foder presenterar... 2008-05-21
Ny bok om hagmarker
Som en del i avslutningen av forskningsprogrammet HagmarksMistra kommer nu boken Mångfaldsmarker —... 2008-04-22
Storskaliga försök med ärter
Större skördar och mindre behov av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det hoppas...
