Under ytan
Svenska forskningsresultat under båten
Blekhet hos fiskar - ett sätt att mäta miljöeffekter
44 miljoner till forskning om marin påväxt
Kostsam registering hotar miljöprodukter
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn |
|---|---|
|
Marine Paint Årsrapport 2007.pdf |
|
|
Marine Paint Årsrapport 2006.pdf |
|
|
Marine Paint Årsrapport 2005.pdf |
PROBLEMET
Marin påväxt är ett stort problem för handelstonnage och fritidsbåtar med betydelse för bland annat bränsleförbrukningen. Idag begränsas påväxten genom att metallföreningar och organiska biocider blandas i båtbottenfärgerna. Påväxten kan då hållas under kontroll under ibland flera år. Priset är dock högt - de aktiva ämnena läcker ut ur färgfilmen, och väl ute i vattnet påverkar de livet för många marina organismer. Situationen har blivit alarmerande, i hamnar, skärgårdsvikar och i områden med tät trafik ser man nu världen över skador på den marina miljön. Enligt en internationell konvention antagen inom IMO (den internationella sjöfartsorganisationen) får tennorganiska föreningar inte användas för målning på båtar efter 2003, och för båtar redan målade med tennorganiska färger gäller att antingen måste färgen avlägsnas eller så måste skrovet målas över med tät täckfärg före 1 januari 2008. EU tog i början av 2003 ett beslut, som innebär att fartyg flaggade inom EU inte får målas med tennorganiska föreningar efter juli 2003. Beslutet gäller även oljeriggar, m.m. Färger innehållande höga halter koppar förs fram som det främsta alternativet till de tennbaserade färgerna, men även koppar ställer till skador på den marina miljön. Över hela världen letar man efter bra alternativ till dagens giftiga båtbottenfärger.
HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?
Programmets mål är att forskningsresultaten kan leda till en produkt som är överlägsen de alternativ som idag finns på marknaden. Produkten skall på ett ekologiskt godtagbart sätt förhindra att havstulpanens larv limmar sig fast vid fartygsytan. Programmet bygger på kunskap som genererats vid Göteborgs Universitet kring havstulpanlarvens receptorer. Havstulpanen (Balanus) anses världen över vara den allvarligaste påväxtorganismen, och mycket är vunnet om man effektivt kan förhindra den från att etablera sig på de målade ytorna. Programmet har tre delmål: i) en substans som effektivt hämmar påväxten skall vara utvärderad; ii) substansen skall vara formulerad i en färg på ett sådant sätt att fartyget bara behöver målas om vartannat eller vart tredje år; och iii) arbetet med att registrera produkten som en antifoulingsubstans skall vara på god väg. I ett längre perspektiv ser forskargruppen att samma riktade, biologiska angreppssätt kan användas mot andra besvärliga påväxtorganismer.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Nyttoaspekten av programmet kan belysas från två håll. Genom att använda en miljömässigt kompatibel antifoulingsubstans med hög effektivitet mot havstulpan, så kommer man att kunna formulera skeppsbottenfärger, som har ungefär samma antifoulingeffekt som dagens kopparfärger, men som har mindre miljöpåverkan. Den marina miljön blir då den stora vinnaren. I ett scenario då miljöbelastningen hålls konstant och låg, dvs inga ekotoxikologiska substanser tillsätts färgerna, kommer det miljömässigt acceptabla sättet att förhindra havstulpanpåväxt att leda till minskad bränsleförbrukning och minskade kostnader för dockning av fartyg, alternativt rengöring under vattnet. Det blir då framförallt handelsflottan och fritidsbåtägare som blir de som i slutändan drar nytta av resultaten. I ett mellanliggande led finns färgindustrin och leverantörer till färgindustrin, som kommer att kunna exploatera resultaten av programmet. Världsmarknaden för marinfärger ligger på 5-10 miljarder kronor och antifoulingsubstansen är en nyckelkomponent i dessa system.