Till startsida
Gamla Brogatan 36-38
111 20 Stockholm
Telefon 08 791 10 20
Fax 08 791 10 29
Mistras årsrapport 2007

Ladda hem eller beställ den här!

Framtidens städer
Mistra deltog nyligen i FN-konferensen World Urban Forum i Kina som samlade cirka 20 000 deltagare från ett stort antal länder. Under konferensen...
Idéburet ledarskap

"Forskning för hållbar utveckling bygger på uthålligt ledarskap."

Dessa rader inleder en ny bok om ledarskap inom Mistras forskningsprogram.

Läs mer om boken »

Mistra-SWECIA - Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation

Programtid:
2008 - 2011

Finansiering:
Mistra investerar 40 MSEK

Programvärd:
SMHI

Programchef:
Professor Markku Rummukainen, SMHI

Programstyrelsens ordf:
Bengt Holgersson

Programansvarig på Mistra:
Britt Marie Bertilsson

Länkar:
Programmets webbplats

Artiklar om programmet:

Ladda ner:
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn

PROBLEMET


Klimatförändringar och deras effekter är en stor, aktuell och viktig fråga, med globala, regionala och lokala särdrag. I takt med att kunskaperna och insikterna om en global uppvärmning och dess effekter har vuxit, har frågan om åtgärder blivit mer och mer aktuell. Även när åtgärder vidtas för att minska utsläppen, är en viss fortsatt förändring av klimatet oundviklig med effekter på samhälle och miljö. Därmed finns behov av anpassning.

Forskningen hittills har i mycken inriktats på utsläppsminskningar. Forskningen kring utsläppsminskningar kan inte direkt omsättas till anpassning eftersom aktörer och frågeställningar delvis är annorlunda, trots att utsläppsminskningar och anpassning är också sammankopplade. Större utsläppsminskningar leder till mindre behov av anpassning och omvänt. Avvägningar och beslut om åtgärder (t ex vilka, när, hur, vem) är komplexa. Dels är utmaningarna många och stora, dels finns osäkerhet i beslutsunderlaget som omfattar klimatscenarier, effektstudier och kostnadskalkyler. För att komma vidare, behövs både nya och bättre organiserade kunskaper, gedigna insikter och vilja.

HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?


Programmet kommer att skapa en kapacitet för analys och utvärdering som kombinerar klimat, ekonomi och effekter av förändrat klimat i ett gemensamt ramverk. Programmet börjar som "mångvetenskapligt". Med tiden byggs tvärvetenskaplighet upp, vilket är nyckeln till ökad förståelse av relevanta system och kopplingar mellan aktörer, mellan processer och mellan kostnader, risker och åtgärder.

Programmet innefattar globala, regionala och lokala studier om klimat, effekter och anpassning i geografiska områden och på sektorer. Inledningsvis används skilda globala och regionala klimatmodeller, en global ekonomisk modell med regional detaljnivå, såväl som modeller för hydrologiska konsekvenser och effekter på ekosystem och ekosystemstjänster. I steg två tas integrerade modeller fram, på vägen mot ett slutmål om ett konsistent modelleringssystem för växelverkan och återkopplingar inom och mellan klimatet och samhället. Modellerna ska omsättas i en ström av scenarier av framtida klimat, klimateffekter och socioekonomi. Avnämare engageras i planering och design av scenarier, och i analyser av resultaten.

Programmet kommer att handla om mer än "bara" modeller. Anpassningsprocesser studeras i sig, t ex pågående åtgärder och faktorer som främjar eller hindrar anpassningar. Studier av dessa frågor har ett egenvärde, men de kommer också att hjälpa till att styra forskningsinsatserna så att resultaten blir relevanta för användare och understödjer ett aktivt anpassningsarbete som minskar risker och utnyttjar möjligheter.

Mistra-SWECIA tar ett vetenskapligt grepp i komplexet klimat, effekter, ekonomi och anpassning för att skapa ökad förståelse, nya kunskaper och underlag. Med andra ord ska forskningen kombineras med ett skarpt öga på avnämarnytta och ständigt dialog med samhället.

VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?


Programmet kommer att kommunicera med breda grupper av avnämare. Initiativ skall likaså tas för att bidra till internationella och nationella processer inom klimatforskning och politik. Generellt ska resultaten vara hela samhället och den breda allmänheten till nytta.

Det är dock aktörer med antingen direkt eller indirekt ansvar för klimatanpassningsprocessen som är i främsta fokus: klimatmyndigheter, beslutsfattare på olika nivåer, branschorganisationer, företag osv. De nya modeller, scenarier och analyser som tas fram ger också nya resultat, verktyg och utgångspunkter till den svenska och internationella forskningsprocessen.

Senast ändrad: 2008-10-04

2009-01-05
Ensamt att vara bonde
Ny avhandling studerar bönders villkor — för att uppnå ett uthålligt jordbruk.

2009-01-01
Ökad skörd med hjälp av bakterier
Mikroorganismer både skyddar och främjar tillväxt hos grödor. Forskningsprogrammet MASE har gjort nya...

2008-12-12
Mindre utsläpp i ny brännare
Genom att kombinera så kallad pulserande förbränning med fast biobränsle har forskare vid Lunds...

2008-12-09
Djupare kunskap över gränserna
Finns ett gemensamt intresse för hur man kan utnyttja växters försvarsreaktioner vid bekämpning av s...

2008-12-01
Att få ut mer av mindre
Minskad energiåtgång, effektivare användning av stål och ökad återvinning av skrot är övergripande...

2008-11-18
Lagar för mikroorganismer
Det finns idag olika lagar och regelverk som sätter gränser för användningen av nyttiga...

2008-11-11
Transportnätet ett hot mot landskapet
Ekologiska samband riskerar att haverera och kulturvärden gå förlorade när nya vägar byggs. Det visar...

2008-11-05
Mikrofarkost för svåra vatten
Ett av Mistras idéstöd ska resultera i en miniubåt. Med den ska man till exempel kunna undersöka hav...

2008-10-28
Nya förväntningar på USA
Utgången av USAs presidentval och dess betydelse för de internationella klimatförhandlingarna...

2008-10-22
Nya nivåer för Urban Water
Forskningsprogrammet Urban Water har efter avslutad finansiering hittat nya former. Resultaten kommer...

2008-10-20
Nya verktyg för miljöanalys
Ett av Mistras allra första idéstödsprojekt har utvecklat metoder för hur olika så kallade...