Skadeinsekter orsakar årliga skador för miljardtals kronor. Stora mängder grödor, frukt, lagrade livsmedel och sädesprodukter i kvarnar och bagerier samt livsmedel i hushåll går förlorade. Insekter är också ett allvarligt hot mot kulturhistoriskt och naturhistoriskt värdefulla museisamlingar, där skadorna är omöjliga att prissätta. Kostnaderna i Sverige för angrepp av snytbaggar på barrträdsplantor och levande träd uppgår till åtskilliga hundratals miljoner varje år. Flertalet av de kemiska bekämpningsmedlen mot skadeinsekter har allvarliga miljö- och hälsoeffekter, samtidigt som insekterna i många fall utvecklat resistens mot medlen.
HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?
De flesta insekter lever i en doft- och smakvärld, där sådana stimuli helt styr alla deras viktiga beteenden. Detta är programmets utgångspunkt och avsikten med forskningen är att kemiskt identifiera dessa stimuli och att utnyttja dem i bekämpningssyfte så att insekter förhindras att finna föda, sin partner eller sin äggläggningsplats. Metoder som bygger på användning av insekternas sexualferomoner (doftblandningar för att locka hanar) är framgångsrika. Det har också upptäckts att växter avger ämnen för att attrahera insekter, vilket kan användas för att bekämpa dessa. Bekämpningsteknik utvecklas för äpplevecklaren (globalt en av de tio viktigaste skadeinsekterna), förrådsskadeinsekter (globalt mycket betydelsefulla), bladlöss (de mest betydelsefulla skadeinsekterna i Västeuropa, inklusive Sverige) samt snytbaggen (den viktigaste skadeinsekten i skog i Sverige).
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Jordbruket och livsmedelsindustrin. Skogsbruket och skogsindustrin. Trädgårdsnäringen. Centrala, regionala och kommunala myndigheter med ansvar för dessa näringar. Miljömyndigheter.