www.mistra.org

COLDREM - Marksanering i ett kallt klimat

Engelsk titel:
Soil Remediation in a Cold Climate

Programtid:
1997-2002

Finansiering:
Mistra har investerat 39 MSEK

Programvärd:
Umeå universitet

Programchef:
Bo Mattiasson, Lunds universitet

Programstyrelsens ordf:
Thomas Berglin, Eka Chemicals AB

Programansvarig, Mistra:
Britt Marie Bertilsson

Länkar:
Programmets webbplats

Artiklar om programmet:

Ladda ner:
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn
PDF COLDREM Årsrapport 2001.pdf
PDF COLDREM Årsrapport 2000.pdf

PROBLEMET


Om mark eller sediment är förorenade med metaller och/eller långlivade organiska ämnen så upptäcks det igen t.ex. när marken skall användas för nybyggnation eller nyanläggning. Sanering blir nödvändig när kvicksilver, kadmium, bly, arsenik och krom, respektive dioxiner, PCB:er, DDT:er och PAH:er förorenar marken. Det finns uppskattningsvis 22 000 sådana områden i Sverige och saneringskostnaden har beräknats till minst 25 miljarder kronor med traditionell teknik (förändring av materialet till mer lättbehandlad form, användning av kemikalier för att omvandla föroreningar till en kemiskt mindre farlig form, eller förbränning vid hög temperatur).

HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?


Behovet är stort av kostnadseffektiva metoder för sanering av gammal, förorenad industrimark i nordiskt klimat. I programmet utvärderas och utvecklas biologiska, kemiska och fysikaliska behandlingsmetoder - kombinationer av dem - för marksanering i kallt, nordiskt klimat. Arbetet utgår från problemen i två svåra områden för efterbehandling - en gasverkstomt som är förorenad med polyaromatiska kolväten och en fabrikstomt (Eka Chemical) med kvicksilver och polyklorerade dibensofuraner. Syftet är att man skall kunna återställa och "friskförklara" mark och därmed få tillbaka värdefulla naturresurser med stort ekonomiskt värde. Ökat manöverutrymme inom markanvändning och fysisk planering är alltså en stark ekonomisk drivkraft. Dessutom kan Sverige internationellt sett få ett tekniskt försprång. Biologiska saneringsmetoder måste anpassas till klimat och fysiska förutsättningar på platsen och saneringsteknik utformad för ett kallt klimat skulle sålunda kunna exporteras till andra länder i Nordeuropa samtidigt som jobb skapas i Sverige. Om de metoder som nu testas kan användas praktiskt och i stor omfattning öppnas möjligheter att sanera mark till betydligt lägre kostnader än förut.

VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?


Byggnadsindustrin. Fastighets- och bostadsbolag. Miljöteknikföretag. Centrala, regionala och kommunala myndigheter med ansvar för byggnation, markplanering respektive miljö- och naturresursfrågor i stort.