| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn |
|---|---|
|
Ljudlandskap Resultat lång version.pdf |
|
|
Ljudlandskap Resultat kort version.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2006.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2005.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2004.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2003.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2002.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2001.pdf |
|
|
Ljudlandskap Årsrapport 2000.pdf |
PROBLEMET
En majoritet av befolkningen lever i ljudlandskap som upplevs som störande. Buller är ett viktigt och växande miljöproblem som påverkar vår hälsa. Det är den enda miljöfaktor för vilken klagomålen från allmänheten har ökat sedan 1992. Det är ett stort gap mellan den bullermiljö som vi faktiskt har och de långsiktiga mål för buller som formulerats av myndigheterna i olika europeiska länder. Gapet är också stort mellan den bullernivå (< 55dB) som fastställs som acceptabel i dessa långsiktiga mål och den bullernivå som representerar en god utomhusmiljö från upplevelse- och hälsosynpunkt (<45dB). Trafiken är den viktigaste källan till utomhusbuller.
HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING PÅ PROBLEMET?
Syftet med programmet är att öka kunskapen om hur människors upplevelse av ljud (buller) kan påverka hälsa och välbefinnande och hur ljudlandskap kan förbättras. På grundval av denna kunskap skall metoder, verktyg och modeller utarbetas med vars hjälp man i samband med stads- och trafikplanering skall kunna förutsäga och skapa så bra ljudlandskap som möjligt. Avsikten är att det i framtiden skall ha finnas ett "ljudlandskapstänkande" med i bilden då nya bostäder och kompletterande bebyggelse i bullerutsatta områden uppförs. Bland annat testas ett varierat ljudlandskap med minst en tyst sida på hus.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
För de flesta människor är valet av bostad ett av de viktigaste besluten. Tyvärr är det ofta så att det är först efter det man flyttat in och bott i sin nya lägenhet ett tag som bullerfrågorna upplevs påtagliga och betydelsefulla. Det är då man upptäcker dålig ljudisolering mellan lägenheter, dålig fasad- och fönsterisolering samt brist på tystnad och möjlighet till ostördhet utomhus i bostadens närhet, att det inte går att sova med öppet fönster etc. Med forskningsresultaten som grund skall man kunna få fram metoder att i kombination med redan nu tillgänglig ljudklassning beskriva bostadens ljudlandskap i termer som gör det möjligt att redan vid valet av bostad få en klar bild av dess ljudmiljö.
Programmets resultat ska användas av myndigheter med ansvar för stads- och trafikplanering, byggnadsindustrin, bostadsbolag m.fl. så att ett ljudlandskapstänkande tas in i deras planering och projektering. Tekniskt ansvariga, såsom byggkonstruktörer, arkitekter och akustiker kan använda resultaten i sitt direkta arbete med att skapa bostäder med tillgång till ljudlandskap som på ett positivt sätt bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Särskilt viktiga är vissa kommunala nämnder som hanterar plan- och bygglagärenden samt miljöfrågor, centrala myndigheter som Boverket och Socialstyrelsen samt EU-kommissionen, som i ett nyligen utgivet bullerdirektiv ställer krav på större kommuner att kartlägga bullersituationen.