Klimatanpassning och läkemedel
Två av Mistras nya forskningsprogram har nu kommit ur startblocken och är på väg ut i sprinterbanan. Det gäller programmen Mistra-SWECIA och MistraPharma.
Ett av mistras nya program ska arbeta med klimat, ekonomi och klimateffekter i samhället. Det handlar om anpassning som kompletterar utsläppsminskningar. Det framgår av Mistra-SWECIAs fullständiga namn: Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation.— Även när samhället minskar klimatpåverkande utsläpp är en viss förändring av klimatet oundviklig. Därmed behövs anpassning, samtidigt som klimatförändringarna bromsas in genom att minska utsläppen, säger Markku Rummukainen, programchef för Mistra-SWECIA.Han berättar att utmaningarna inom området är många, och stora. Det gäller att handskas med osäkerheter i beslutsunderlag, t ex klimatscenarier, effektstudier och kostnadskalkyler och med kopplingar mellan olika frågor. Möjligheterna är dock också många.Nya tankar
— För att komma vidare kan mycket göras med redan existerande kunskaper, insikter och vilja. Nya kunskaper behövs ändå för att stödja den successiva hanteringen av klimatfrågan. Allt fler kommer nu med nya frågor och nya tankar, säger Markku Rummukainen.
Programmet täcker globala, regionala och lokala studier av klimat, effekter och anpassning. Studierna med modeller ingår, men också studier av anpassningsprocesser i sig, till exempel pågående åtgärder och faktorer som främjar eller hindrar anpassningar. Programmet ska informera, lära sig av och kommunicera med breda grupper av avnämare liksom bidra till så väl nationell som internationell klimatforskning och politik.
— Det är aktörer med ansvar för klimatanpassningsprocessen som är i främsta fokus, exempelvis myndigheter, beslutsfattare, branschorganisationer, företag etc. Den breda allmänheten är också en given målgrupp. Programmet har beviljats 40 miljoner kronor under fyra år.
Mistrapharma
Det andra nya forskningsprogrammet är MistraPharma, Identification and Reduction of Environmental Risk Caused by the use of Human Pharmaceuticals. Programmet har beviljats 44,2 miljoner under fyra år och ska studera effekter av läkemedelsrester i miljön.
Relativt nyligen har upptäckts att aktiva substanser i läkemedel för människor sprids till sjöar och vattendrag via avloppsvatten.
— Orsaken är att reningsverken i dagsläget är dåliga på att rena bort många av dessa ämnen. Förekomsten av läkemedelsrester i sjöar och vattendrag är i sig oönskad, men den viktigaste frågan är om de låga koncentrationer som återfinns är farliga för de djur och växter som lever där. Det vet vi väldigt lite om idag, säger programchef Christina Rudén.
Då människans fysiologi i många avseenden liknar andra djurs är det dock sannolikt att läkemedel också kan påverka andra organismer som utsätts för dem. Exempelvis vet man att östrogen från p-piller påverkar fisk i miljön genom att de blir tvåkönade.
Oönskade läkemedelsrester
— Programmet kommer att sortera ut vilka av de totalt 1 200 läkemedelssubstanser som används i Sverige i dag som har störst potential att vara miljöstörande. MistraPharma kommer även att studera vilka metoder som kan användas i reningsverk för att ta bort oönskade läkemedelsrester.
— Vi ska identifiera och utveckla de reningstekniker som visats vara effektiva för de farligaste substanserna. I detta arbete har vi möjligheten att arbeta i såväl laboratorieskala, som i pilot- och fullskaleförsök.
— Detta är troligen den bredaste ansatsen som hittills gjorts inom området.
De viktigaste användarna av programmets resultat är Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA, och landstingen i Sverige. Andra betydande avnämare är företag och organisationer som arbetar med vattenrening, samt läkemedelsindustrin.
