Det är inte första gången som Werner de Bondt, professor i Behavioral Finance vid DePaul Universitetet i Chicago, är i Stockholm. Under några månader år 2001 var han gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm och han talar lyriskt om stadens skönhet. — Stockholm är magnifikt vackert och unikt med sin skärgård. Jag har återvänt flera gånger och har både vänner och kollegor i Stockholm och Sverige, säger han. Denna gång är det utvärderingen av det Mistrafinansierade forskningsprogrammet Sustainable Investments (SI), inför en andra programfas, som har fört honom till Stockholm. Han menar att SIs två delprogram tillsammans utgör ett unikt forskningsprogram i avseendet att de både undersöker finans- och kapitalmarknaden och dess förhållande till hållbara investeringar samt vilka hinder som står i vägen för att fler investerare ska ta hänsyn till hållbarhetskriterier.
Nyckelbegrepp
Hans egen forskning är empiriskt underbyggd och inriktad mot att förstå dynamiken på finansmarknaderna och kopplingen till investerares och finansanalytikers psykologi och hur de fattar finansiella beslut. Kort sagt - hur de beter sig på finansmarknaden. Han är en av förgrundsgestalterna inom vad som kallas Behavioral Finance.
— Jag är väl förmodligen den enda, eller åtminstone den första, med en doktorsgrad i både psykologi och ekonomi i USA, säger han.
Werner de Bondt intresserar sig för nyckelbegrepp som begränsad rationalitet vid beslutsfattande, till exempel att människor tenderar att överdriva betydelsen av ny information, fallenhet för önsketänkande och partisk bedömning av risker.
— Många av våra beslut grundar sig på vad andra människor har sagt eller gjort, relevant eller inte för våra egna beslut. Allt detta spelar in när människor ska fatta beslut — oavsett om det handlar om den enskilda individens beslut rörande hushållet eller finansanalytikers eller investerares beslut, säger Werner de Bondt.
Psykologiska aspekter
Efter ekonomiexamen arbetade han under en kortare period inom företagsvärlden. Och det var glappet mellan det som lärdes ut på universitetet och verkligheten som gjorde att han kom att intressera sig för de psykologiska aspekterna av olika finansiella beslut.
— Jag är övertygad om att om finan- siell teori ska ha någon relevans i framtiden så måste den ta större hänsyn till hur investerare verkligen beter sig och vilka mekanismer som ligger bakom, säger han.
I början när han presenterade sina resultat möttes han av skepsis och misstänksamhet. Men efterhand har misstänksamheten bytts mot acceptans och många, såväl forskare som praktiker, refererar till det som kallas för Behavioral Finance. Numera är han en efterfrågad föreläsare och rådgivare och han hoppas att forskningsresultaten kan underlätta för människor att fatta mer rationella beslut rörande sin framtid.
— Vi lever i en värld där fler och fler tar ansvar för sin framtid, sin ekonomiska trygghet och sitt sociala skyddsnät. I västvärlden bestod vår sociala trygghet tidigare i att vi levde tillsammans i flera generationer, men så lever vi inte längre vilket gör att ansvaret faller mer på varje individ, säger han.
Hållbara investeringar
För att hållbara investeringar ska få genomslag krävs ett förändrat beteende på finansmarknaden och en vilja hos såväl företag som investerare, enligt Werner de Bondt. Han är inte främmande för att understödja den processen med viss lagstiftning men poängterar att de forskningsresultat som i dag visar att hållbara investeringar inte medför några extra kostnader är minst lika viktiga.
— Företag i dag är så medvetna om att de inte har råd med en miljökatastrof liknande den som oljetankern Exxon Valdes orsakade 1989 då flera hundra ton olja spilldes ut i Prince Williamsundet i Alaska. En liknande katastrof är förödande både för miljön och för ett företags anseende. Det, i kombination med forskningsresultat som ger stöd för att hållbara investeringar kan vara lönsamma, talar för att fler och fler kommer att fatta hållbara investeringsbeslut, säger Werner de Bondt.
