Sociala aspekter av bostadsbyggande
Framtidens bostäder måste utformas så att de både uppfyller kraven på att vara energi- och resurssnåla. Samtidigt måste de vara estetiskt tilltalande och anpassas till människors olika sociala och ekonomiska förutsättningar och behov.
Katrin Paadam är professor vid Handelshögskolan i Tallinn. Hon är på besök i Stockholm för att delta i utvärderingen av ett förslag till ett forskningsprogram. Hennes eget forskningsområde handlar om offentliga sektorn och utveckling av sociala system med inriktning på bostadsbyggande och ägande. I botten är hon sociolog men har under större delen av sin karriär arbetat i olika tvärvetenskapliga projekt. — Estland har bara 1,3 miljoner invånare och antalet akademiker är relativt begränsat så vi har ofta arbetat tvärs över de vetenskapliga disciplinerna för att kombinera våra resurser och vår kompetens. Men jag tror också att ett tvärvetenskapligt perspektiv är nödvändigt för att nå fram till lösningar på komplexa problem, säger hon. En sådan komplex fråga är hur framtidens hem i en globaliserad värld ska utformas så att de uppfyller människors förväntade behov samtidigt som resurs- och energiuttag minskas radikalt. Något som det föreslagna forskningsprogrammet har tagit fasta på. — Ofta lyckas de tekniska lösningarna att nå målet med energi- och resurssnåla hus. Men de estetiska och sociala dimensionerna av våra bostäder är minst lika viktiga att ta hänsyn till, säger hon. Framväxten av nya sociala systemHennes bakgrund och erfarenhet kompletterar de tre mer tekniskt inriktade deltagarna i utvärderingsgruppen. Hennes avhandling, Constructing Residence as Home: Homeowners and their Housing Histories, lades fram 2003 och fokuserade på den estländska bostadshistorien ur ett socialt perspektiv. Framför allt hur förändringen från att vara ockuperade av Sovjetunionen till att bli en självständig stat påverkade människorna. — För Estland innebar självständigheten en stor omställning där nästan all egendom privatiserades. Det innebar bland annat att väldigt många, väldigt snabbt blev husägare och med ägandet — Allt detta var nytt för de flesta estländare. Därför var det viktigt för oss att titta på den estländska bostadshistorien ur ett socialt perspektiv, säger hon. Hur folk relaterar till byggnader och hur de skapar sina hem är andra frågor som intresserar henne. Liksom hur man planerar bostäder för de allra resurssvagaste. Och hur ser man till att bostadsområden som domineras av resurssvaga inte förslummas?Katrin Paadam pratar om vikten av att planera för socialt bostadsbyggande som tar hänsyn till människors olika ekonomiska och sociala behov och förutsättningar. Lägg därtill krav på att bostäder ska vara estetiskt tilltalande. — Givet att man bygger resurssnålt och miljöanpassat krävs det i dag en större diversitet på våra bostäder. De ska vara av hög kvalitet samtidigt som de ska tillgodose ett ökat behov av individualitet, säger hon. Gemensam kulturhistoriaHon deltar i flera internationella forskningsprogram bland annat ett där alla de skandinaviska länderna deltar liksom Litauen och Estland.— Det är så många frågor och problem som vi delar tvärs över nationsgränserna, vilket beror på att vi trots olika kulturella, historiska och sociala erfarenheter har en gemensam kulturhistoria, säger hon. Ett exempel på en sådan gemensam fråga är trenden mot allt fler ensamhushåll. — En risk med dessa är att de leder till en utbredning av staden vilket också medför en utspridning av resurser. Samtidigt måste regeringar och myndighetsorgan arbeta med att ta fram hållbara policies för stadens växande och bostadsbyggande som tar tillvara på resurser och miljö. En viktig fråga att lösa är därför hur man ska jämka samma de olika behoven, säger hon.
|
|
