Ungersk stålexpert vill minska utsläpp
Professor Paul Tardy har en lång karriär bakom sig inom ungersk stålindustri. Han avundas sina svenska forskarkollegor för deras resurser att minska industrins miljöpåverkan.
Nyligen var Paul Tardy i Stockholm för att utvärdera Mistras forskningsprogram Stålkretsloppet. Tillsammans med en grupp internationella forskare har han bedömt om programmet ska beviljas stöd för ytterligare fyra år.Men Paul Tardy, ungersk representant i EU:s kol- och stålforskningsfond och van att utvärdera forskningsprogram, var imponerad av de svenska forskarnas redogörelser.— Det är första gången jag ser ett forskningsprogram inom stålindustrin som är så väl formulerat och så tydligt fokuserar på att minska miljöpåverkan. Industrin kollapsadePaul Tardy har trettio års erfarenhet av stålforskning inom både akademi och industri. Efter att ha inlett sin karriär på universitetet i Miskolc, Ungerns tredje största stad, arbetade han fram till början av 1990-talet på stålforskningsinstitutet i Budapest. Men efter kommunismens fall avvecklades institutet av den nya regeringen i likhet med många andra statliga forskningsinstitut — ungersk industri kollapsade, berättar Paul Tardy. Numera arbetar han för den ungerska stålindustrins organisation, med ett särskilt ansvar för energi- och miljöfrågor.Paul Tardy vill minska branschens energianvändning och dess utsläpp av koldioxid. Han står exempelvis bakom en stor internationell konferens på det temat i Ungern nästa år. Också projekten inom Stålkretsloppet är positiva för klimatet, konstaterar Paul Tardy.— Energianvändningen från den svenska stålindustrin och det svenska samhället kommer att minska. Inte med så många procent totalt, men med tanke på de stora problem vi står inför är alla steg viktiga. StålskrotSvensk stålindustri har under flera decennier arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Med programmet Stålkretsloppet försöker industrin tillsammans med akademiska forskare ta ett helhetsgrepp, från stålframställning och användning av stålprodukter till avfallshantering och återvinning. Olika projekt har fokuserat på olika steg i stålets kretslopp. Ett övergripande mål är att försöka hushålla med råvaror och energi.Två av delprojekten i programmet försöker öka återvinningen av stål- och järnskrot. Dels genom att förbättra sorteringen av återvunnet material, dels genom att utveckla nya metoder att rengöra skrotet för att få bort föroreningar från ytan.— Att återvinna mer skrot är en av de viktigaste frågorna för stålindustrin i hela världen just nu. Men för att klara det måste kvalitén på skrotet höjas, säger Paul Tardy.Även om mycket stålskrot återvinns redan idag står frågan om en ökad återvinningsgrad på agendan hos de flesta stålproducenter, konstaterar Paul Tardy. Det återspeglas exempelvis i det faktum att priserna på skrot skjutit i höjden - sedan 2005 har priserna fördubblats och bara de senaste månaderna har skrotpriserna stigit med omkring trettio procent. Men för att öka återvinningen ytterligare, måste stålproducenter lära sig att använda skrot som idag kasseras på grund av dålig kvalitet. Hantering av slaggEn annan fråga som får stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands är hanteringen av slagg, en biprodukt som uppstår i stora mängder vid stålframställning. En stor del av slaggen återanvänds internt av stålverken redan idag, men fortfarande hamnar tusentals ton slagg på deponier varje år. Ett alternativt användningsområde är att utnyttja slagg som fyllnadsmaterial vid vägbyggen. Som det är idag använder många vägkonstruktörer hellre lokalt producerad kalksten, framhåller Paul Tardy, eftersom det är billigare. Därför efterlyser han ett tydligare stöd för slagg från politiskt håll. Paul Tardy vill att EU ska införa regler som föreskriver att en viss del av fyllnadsmaterialet måste utgöras av slagg. — Uppgiften för lagstiftarna måste vara att minska den totala miljöpåverkan, säger Paul Tardy.
|
|
