Aerosolforskningen framåt med hjälp av Mistras idéstöd
Aerosolpartiklar som finns i luften har stor betydelse både för vår hälsa och för klimatet. Men det behövs bättre analys- och mätmetoder för att öka kunskapen om vad de olika partiklarna innehåller och hur de påverkar klimat och människa. Mistras idéstödsprojekt har bidragit till att utveckla dessa, bland annat genom EMEP-modellen.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
När det gäller vår hälsa så vet vi att den påverkas negativt av att andas in aerosolpartiklar. Man kan till och med göra beräkningar över hur förekomsten av partiklar förkortar livslängd och hur många sjukhusbesök som orsakas av dem. Men exakt på vilket sätt och vad i partiklarna som orsakar vad råder det osäkerhet kring. Samma oklarhet gäller för pariklarnas påverkan på klimatet — Vi vet att partiklarna påverkar molnbildning och spridning av solljus. Men problemet är att var och en av cirka 4 000 partiklar i en kubikcentimeter luft har sin egenskap och innehåller olika kemiska ämnen, är av olika storlek och har olika effekter. Därför måste man börja reda ut vad de olika partiklarna innehåller och förstå hur de bildas och omvandlas i luften, säger Mattias Hallquist, docent på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.
Kolkällor
Under åren 2002—2006 var han projektledare för idéstödsprojektet Utveckling av applikation av analytiska metoder för karaktärisering av organiska aerosolpartiklar. Projektet har bland annat bidragit till att utveckla analys- och mätmetoder genom att kombinera utomhusmätningar, laboratorieundersökningar och modelleringsverktyg för att uppnå en bättre förståelse av aerosolpartiklarnas innehåll. Bland annat har forskarna använt sig av Kol-14-metoden (C14) för att datera partiklarna som finns i luften.
— Med hjälp av C14 kan vi mycket säkrare bestämma om partiklarna kommer från gamla kolkällor (fossila bränslen) eller yngre, och varifrån de kommer. Det innebär i förlängningen att vi kan vidta motåtgärder för att minska förekomsten av partiklar, säger han.
Underlag för beslut
Tillsammans med Statens tekniska forskningsinstitut har forskarna i projektet dessutom utvecklat metoder för att prova och kemiskt bestämma innehållet i partiklarna. Resultaten inom projektet kommer till stor användning inom aerosolforskningen där metoder, mekanismer och den övergripande förståelsen förstärks. Dessutom har projektet bidragit till att utveckla den så kallade EMEP-modellen (European Monitoring and Evaluation Programme) vilken används inom det politiska förhandlingsarbetet på europeisk nivå.
— Våra resultat har bidragit till att utveckla EMEP till ett ännu bättre och säkrare verktyg för olika partikelberäkningar vilket har stor betydelse eftersom EMEP ligger till grund för att fatta politiska beslut om åtgärder. Det kanske är ett av projektets viktigaste bidrag till samhällsnyttan, säger han.
Men resultaten har även betydelse på nationell nivå. Bland annat ligger de till grund för en del av forskningsprogrammet SCARP (Swedish Clean Air Research Project) som finansieras av Naturvårdsverket.
Unik kombination
Sammanlagt har ett 20-tal forskare från Sverige, Schweiz, Storbritannien, Norge, Japan, Indien och Egypten varit inblandade i projektet. Tre av dem har disputerat under projektets gång. Mattias Hallquist menar att projektet förmodligen inte hade blivit av utan den speciella finansieringsform som idéstödet innebar.
— Åtminstone inte på den här nivån som har inneburit samarbete med en rad internationella forskare. Det som har varit bra och unikt i projektet är länkningen mellan modellering, laborationer och utomhusmätningar. Det är sällan som man kan få bidrag som täcker in flera olika aspekter i ett och samma projekt. Oftast får man söka finansiering för de olika delprojekten hos olika finansiärer, säger han.
