Det avslutade Mistraprogrammet ASTA har haft betydande påverkan på såväl nationell- som internationell luftvårdspolitik menar användare. Programmet lever nu vidare under Naturvårdsverkets regi, dock i mindre kostym, under namnet Swedish Clean Air Research Program.
- I Swedish Clean Air Research Program kommer vi inte att kunna driva ASTAs samverkande roll mellan forskning och beslutsfattande vidare, då Naturvårdsverket har väsentligt lägre budget. Däremot förs ny medicinsk expertis in för forskning kring hälsoeffekter av luftföroreningar, berättar Peringe Grennfelt.
I utvärderingen av ASTA fick programmet mycket positiva omdömen för just sin samverkande roll. Gisela Köthnig är idag miljökonsult på SWECOVIAK och har tidigare arbetat på Naturvårdsverket och Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Hon har bland annat har arbetat med EUs tematiska strategi för luftföroreningar och direktiv för luftkvalitet.
- Tack vare ASTA har det blivit en fokusering på området, som i sin tur har lett arbetet långt. ASTA har också samlat dem som arbetat med de här frågorna, vilket gjort arbetet mer effektivt säger hon.
Även i Gisela Köthnigs arbetsuppgifter på Naturvårdsverket har ASTA haft betydelse. Där arbetade hon med kopplingen småskalig vedeldning och hälsoeffekter.
- Det fanns kunskaper om att vedeldning påverkar hälsan, men genom att ASTAs forskare genomförde större undersökningar om just vedeldningens relativa betydelse för hälsoeffekten fick frågan större tyngd, vilket har lett till ökad uppmärksamhet.
ASTAs forskning visade att utsläpp av fina partiklar från vedeldning är ett reellt hälsoproblem. I praktiken har det lett till förslag om att ge kommuner möjlighet att meddela föreskrifter för småskalig vedeldning inom problematiska områden. Frågan ligger nu hos miljödepartementet.
- Förut var kommunerna tvungna att besluta om enskilda fall, men med detta förslag kommer de att kunna kräva att till exempel alla villor i ett tätbebyggt område med vedeldad panna, måste ha en miljöanpassad sådan, förklarar Gisela Köthnig.
Peringe Grennfelt är själv positivt överraskad över ASTAs inflytande på det europeiska luftvårdsarbetet. En stor anledning till att ASTA lyckades nå fram är att programmet var långsiktigt anser han.
- Om du ska åstadkomma bestående forskning krävs program som är längre än tre, fyra år, vilket är den generella längden på ett forskningsprogram.
Lars Lindau, Naturvårdsverket, var ordförande i ASTAS programstyrelse. Enligt honom måste forskarna presentera forskningsresultat på områden som är betydande för de internationella miljödiskussionerna för att nå ut. Och resultaten måste kunna accepteras av andra länders forskare och beslutsfattare.
- Det är de internationella besluten inom EU, eller inom konventionen om långväga transporterande luftvägar, som har betydelse eftersom de leder till minskningar i utsläppen, säger han.
Om Sverige ens ska komma i närheten av de utsatta miljömålen, måste utsläppen i Europa minska. Och där har ASTAs forskning haft en väsentlig påverkan.
- ASTA har levererat underlag till den förhandlingsprocess som leder till beslut på Europanivå som ger minskade utsläpp, säger Lars Lindau.
Men, fortsätter Lars Lindau, det är egentligen först i höst när EU kommissionen lägger ett nytt utsläppstak för luftföroreningar, som det verkliga beviset kommer på om ASTAs forskning har gett resultat.
Fakta om ASTA:
Mistraprogrammet ASTA - Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar - har sedan år 1999 kontinuerligt jobbat med att utarbeta underlag för internationella åtgärder mot gränsöverskridande luftföroreningar i Europa. Programmet utvecklade också nationella strategier och åtgärder inom olika sektorer där gränsöverskridande luftföroreningar är av betydelse. ASTA har fokuserat sitt arbete på att forska på vetenskapligt relevanta sätt att uttrycka effekter av åtgärder. ASTA avslutades december 2006.
Mer information om ASTA:
Programmets hemsida
Mistras nyhetsbrev om ASTA (pdf, 890 kB)