Stålkretsloppet är ett Mistrafinansierat forskningsprogram vars övergripande mål är att se till att stålet och de legeringsämnen som följer med stålet, inte försvinner ur kretsloppet. Samtidigt vill programmet få kretsloppet att fungera effektivare och såväl energianvändningen som koldioxidutsläppen ska minska.Stålkretsloppet är uppbyggt i nio tekniska projekt. De tar fasta på utveckling av processer och produkter. Men det finns även två miljövärderande projekt, varav den ena bygger på en naturvetenskaplig livscykelanalysteori och den andra är beteendeinriktad och undersöker människors attityder till och värderingar av miljön.
Miljöperspektiv
— De båda miljövärderande projekten innehåller väldigt viktig information, den naturvetenskapliga utvärderingen granskar och värderar alla övriga projekt utifrån ett miljöperspektiv. På så vis får vi med hela miljövärdet för Stålkretsloppet — från råvaror till produkter, säger Göran Andersson, assisterande programchef och verksam på branschorganisationen Jernkontoret.
Alla projekt redovisar omfattande miljöfördelar för samhället, men också betydelsefulla resultat för industrin.
— Vi gjorde en utvärdering där vi bland annat jämförde energianvändning och koldioxidutsläpp med 2005 års nivå inom stålindustrin och där vi utgick från att resultaten från samtliga av våra projekt införs. Jämförelsen visade att stålindustrin skulle kunna göra energibesparingar på cirka 10 terawattimmar om året och minska koldioxidutsläppen med 1,9 ton. Effekten uppkommer dels i ståltillverkningen men också genom en effektivare råvaruanvändning i och med att återanvändningen av stål och andra metaller ökade väsentligt. Man får med andra ord ut mer av mindre, säger han.
Delaktig industri
Stålkretsloppet omfattar stålets hela kretslopp, från insamling och skrothantering, till stålframställning, valsningsteknik och användning och återanvändning av stål. Man satsar på nya metoder för att stärka hela stålets kretslopp och nya avancerade stålprodukter. Ett av projekten har utvecklat en metod som analyserar vad stålskrot innehåller. Genom att skicka en laserpuls mot ytan kan man avläsa vad ytan innehåller men också vad själva metallbiten innehåller som till exempel krom, koppar och nickel.
— På så vis får man en mycket bättre kunskap om vad det är för material man hanterar och vad man sedan smälter ner i stålverksprocessen. Vi får en smartare och effektivare smältning och behåller metallen i kretsloppet, säger Göran Andersson.
Ytrengöring
Ett annat projekt har utvecklat en metod för ytrengöring av skrot innan man smälter ner det i stålverket. Genom att rengöra metallskrotet slipper man att dra in föroreningar i själva stålverket samtidigt som man breddar användningen av skrotet.
De enskilda projekten inom forskningsprogrammet är valda för att ha stort genomslag när det gäller de övergripande målen att minska energianvändning och koldioxidutsläpp samt att bibehålla stålet i kretsloppet. Och industrin har varit med från första
stund.
— Vi har gjort ett urval utifrån industrivärde, miljövärde och nyhetsvärde, det vill säga där vi tar fram ny kunskap. Inför nästa fas i programmet har vi haft en ny genomgång och utvärdering med industriledamöterna som visar att de vill gå vidare med de elva projekt vi driver och dessutom förstärka dem ytterligare. De förväntar sig nu att forskarna tar fram resultat som är användbara för dem, säger han.
Användbara modeller
Och under nästa fas kommer programmet att fokusera på att ta fram modeller och prototyper som industrin sedan får användning för.
— Vi får nu fram betydligt bättre beräkningsmodeller och en spetskunskap inom miljöområdet som vi inte haft tidigare. Forskningen har varit lyckosam och vissa resultat används redan, säger han.
En strategisk effekt av programmet är att alla deltagare lär sig av varandra.
— Vi har dels tvärgående projektgrupper där alla projekt och berörd industri är representerad, dels träffas alla projektledare i särskilda möten och vi har alltid en ordförande från industrin just för att få bäring på forskning som är användbar för industrin och miljön, säger Göran Andersson.
