Industrin tar över teknik från tre program

Tre fullbordade Mistra-program har fått en fortsättning på vägen från universiteten till industrin, där forskningsresultat tar form i produkter gångbara på en större marknad. Det är programmen Microbial Antagonism against Fungi, Ångström Solar Centre, ÅSC och Kretsloppsanpassad massafabrik, KAM.

Vanlig jord innehåller omkring en miljard olika arter av svampar och bakterier som alla kämpar för att överleva. Att ta reda på vad som gör "överlevarna" framgångsrika skulle göra det möjligt att använda en mikroorganism för att slå ut en annan. Det var ämnet för programmet Mikrobiell antagonism mot svampar, som fick en fortsättning i MASE-programmet, Mikrobiell aktivitet för en sund miljö. Ytterligare en utlöpare är DOM, Domesticering av mikroorganismer.
- Vi har valt ut 18 organismer som vi tror kan leda till genombrott, till exempel mjölksyresbakterier som kan öka hållbarheten i ensilage, säger Gunnar Bengtsson, programstyrelsens ordförande. Syftet är att hitta konkreta metoder för biologisk bekämpning som har så stora fördelar att industrin vill satsa.
Kommersiell programvärd är MASE-laboratorierna, ett bolag ägt av Lantmännen, särskilt bildat för ändamålet. Konkret ligger ensilage "längst fram i pipelinen", men också bekämpning av snömögel på golfbanor visar lovande resultat.
- Men det som är ekonomiskt mer intressant än allt annat är att få fram ett kommersiellt gångbart medel som bekämpar ogräs och svamp på stråsäd - den stora grödan i världen.

Smarta fönster på gång

ÅSC-programmet, Ångström Solenergicentrum, har när det avslutas till nyår åtta år bakom sig. Dag Sigurd, programstyrelsens ordförande, talar om två faser - den första explorativ och prövande, den andra mer fokuserad. ÅSC:s tre huvudspår fortsätter nu i andra former.
Forskare som arbetade med tunnfilmssolceller har startat företaget Solibro AB i Uppsala, vars långsiktiga plan är att producera solceller för marknaden med hjälp av teknik framtagen inom ÅSC.
Den grupp som forskat kring nanokristallina solceller har rönt stor internationell uppmärksamhet för sitt nytänkande. Några av dem har rekryterats till KTH, däribland Anders Hagfeldt, som blir professor vid institutionen för kemi. Forskargruppen har inlett ett samarbete med det tyska kemiföretaget BASF.
Den tredje gruppen inom ÅSC-programmet, som forskat kring "smarta fönster", har startat företaget Chromogenics AB. Målet är att utveckla elektrokroma filmer, ett slags "elektriskt styrda persienner".
De åtta år som ÅSC verkat har lagt en god grund att bygga vidare på, säger Dag Sigurd.
- Vi har lyckats få fram forskningsresultat i världsklass och teknik som kan föras över från universiteten till industriell tillämpning.

Spar vatten och energi

Mistra-programmet KAM, Kretsloppsanpassad massafabrik, som formellt avslutades redan 2002, forsatte som FRAM, Framtida resursanpassad massafabrik . Resultatet är framgångsrika försök med flislakning och utvinning av lignin från produktion av pappersmassa.

Programchefen för det avslutade KAM-programmet, Peter Axegård, STFI, berättar om pilotförsök att "tvätta ved", vilket leder till att massafabriken kan köras med mindre vatten, och därför är särskilt intressant för länder med vattenrestriktioner. FRAM leds av Per Tomani, STFI, men Peter Axegård följer utvecklingen, bland annat .försök i full skala i Mörrum.

Den andra bärkraftiga idén, att skilja ut och ta vara på lignin, bindemedlet i ved, från pappersmasseprocessen, hoppas Peter Axegård mycket på. Ligninet bränns vanligen i kapitaltunga sodapannor. Om ligninet i stället kan tas tillvara kan det ersätta råolja i förbränningsprocesser, användas som bindemedel i pellets eller till "gröna fenoler".
- Vi vill fortsätta och inom kanske två år bygga en stor ligninfabrik för 10 000 ton, vilket motsvarar mellan sex- och sjutusen ton råolja. Samtal pågår både med skogsindustrin, även utanför Sverige, och Energimyndigheten som tyvärr drabbats av en halvering av anslagen.