Ett hänsynsfullt brukande av mark och djur kan vara ekonomiskt fördelaktigt. Det framkommer i en slutrapport från Mistras forskningsprogram, MAT 21 - uthållig livsmedelsproduktion.
- Vi måste alltså ta vissa investeringskostnader för miljön för att långsiktigt trygga framtiden. Målet bör vara att utveckla produktionsformer som förenar lönsamhet med en god miljö och djuromsorg, säger programchefen Rune Andersson vid SLU i Uppsala.
Han anser att det är möjligt att skapa lönsamma företag i flera produktionsgrenar, inom ramen för en hållbar livsmedelsförsörjning.
- Mat kan framställas av sunda grödor och välmående djur i en god miljö med bevarad biologisk mångfald och ändå ge god lönsamhet för gården. Forskningsprogrammet MAT 21 har arbetat i åtta år och haft ett mycket brett uppdrag med cirka 41 delprojekt. Arbetet har varit inriktat på att ta ett helhetsgrepp genom hela livsmedelskedjan. Det gäller livsmedel från bonde till konsument, och då med hänsyn till miljöaspekter och resurshushållning, exempelvis att bevara och förbättra åkermarkens produktionsegenskaper, minimera påverkan på yt- och grundvatten etc.
- Man kan säga att vi avhandlat allt från mark/växtfrågor till konsumentbeteenden.
Programmet har forskat på växtnäringsfrågor, djurhänsyn, produktkvalitet, etiskt godtagbara produktionsmetoder och lönsamhet för den enskilde bonden.
- Bland våra resultat kan vi se att bonden i sitt beslutsfattande ofta väger in både hårda och mjuka värden. Men också att konsumentens upplevelse av maten inte bara grundar sig på fysiska aspekter, utan i minst lika hög grad påverkas av den egna inställningen till produktionsmetoderna, berättar Rune Andersson.
Det visade sig till exempel att när en smakpanel fick veta att brödskivan hade producerats ekologiskt ansåg de att den smakade godare än vad samma bröd gjorde i en blindtest.
MAT 21 har genom åren producerat över 400 rapporter och 25 doktorsavhandlingar.
- Några av de mer spektakulära resultaten handlar om produktion av ekologiska produkter kontra konventionellt jordbruk och djurhållning. I vissa fall är skillnaderna inte så stora, berättar Rune Andersson.
Som exempel nämner han undersökningar kring havre, grisar och mjölk. När det gäller havre har man inte funnit några skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlad havre när det gäller innehållet av en för detta sädesslag speciell antioxidant.
I undersökningarna av ekologisk mjölk fann en av programmets forskarstuderande att den inte har några nämnvärda kvalitetsfördelar jämfört med konventionell mjölk.
- Grisar som fick gå ute, vilket förordas inom eko-produktionen, visade sig ha högre halter av fleromättat och nyttigt Omega-3-fett än svin som uppföddes inomhus. Men ute-grisarna uppvisade också högre halter av den hälsovådliga tungmetallen kadmium och hade större angrepp och problem med parasiter, säger Rune Andersson.
Grisstudierna kan också tjäna som exempel på att målkonflikter ofta uppträder. Det finns helt enkelt inga system som gynnar alla uthållighetsmål samtidigt, utan prioriteringar måste göras. Det handlar till syvende och sist om värderingar, enligt Andersson.
- Våra forskningsresultat kan starta en diskussion om huruvida de statliga stöden till ett mer hållbart jordbruk allokeras rätt och om vunna forskningsresultat inhämtas som beslutsunderlag i tillräcklig grad.
Men nog måste själva sättet att producera ekologiska produkter medföra ett stort steg mot ett hållbart jordbruk?
- Det finns inget självklart svar på det. Vissa ekologiska gårdar kan få problem med att förhindra läckage av kväve och kan även få en kalium- och fosforbrist i jorden. Å andra sidan kan andra gårdar genom ekologiskt bruk skapa en biologisk mångfald och skapa bättre förhållanden för djuren.
Samtidigt finns det inget som säger att inte ett konventionellt lantbruk kan uppvisa samma rika biologiska mångfald på exempelvis en mjölkgård.
- Det handlar mer om brukarens intresse och kunnande och mindre om produktionsideologier, säger Rune Andersson.
Forskningsprogrammet har arbetat i sann tvärvetenskaplig anda och öppnat kanaler mellan naturvetare och humanister. Till exempel har programmet i mötet mellan etologi och genetik identifierat regioner av gener som styr tillväxt, äggproduktion hos höns. Man har fått fram vilka gener som avgör hur snabbt en höna växer, hur tung den blir, hur många och hur stora ägg den lägger men också hur hönans beteende styrs.
- På så sätt kan man i framtida avel mer medvetet påverka och avväga tillväxt gentemot hänsynen till att bevara hönans naturliga beteende och möjlighet att hantera olika stressituationer, säger Rune Andersson.
Ett annat stort mål man uppnått är att skapa en dialog mellan forskare och de som äger problemen, användarna.Användare är alla aktörer längs matens väg från jord till bord - jordbruket och dess branschorganisationer; livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln; centrala, regionala och kommunala myndigheter med ansvar för jordbrukssektorn; intresseorganisationer samt konsumenterna.
- Redan från allra första början valde vi att inte studera problemen, uthållighetsbristerna ansåg vi vara tillräckligt väl dokumenterade. Istället fokuserade vi på att lösa problemen. I det arbetet lyssnade vi på livsmedelskedjans aktörer.
En av dem är Olof Andrén, djurskötare vid Kårtorps säteri i Västergötland.
- Jag tror det är väldigt viktigt att vi som befinner oss allra längst ut i livsmedelskedjan uppmärksammas och granskas.
Kårstorps säteri har totalt 600 kor, vara 300 är mjölkkor. Gården arbetar utifrån KRAV-märkningens regelverk.
- Forskarna från MAT 21 studerade här på plats skillnaderna mellan ekologiska och konventionella gårdar.
Olof Andrén betonar gång på gång vikten av att sätta fokus på den del av näringskedjan som är råvaruproducenter.
- Det är A och O att vi får influenser utifrån. Livsmedelskedjan får inte fallera någonstans, men den del som finns där råvaran till osten eller köttet produceras - måste synas i sömmarna av utomstående. Det ger vinster till alla, på både kort och lång sikt, säger han.