Massaindustrin producerar grönt drivmedel
Genom att förgasa i stället för att förbränna svartlut kan massaindustrin bli såväl elproducent som metanoltillverkare. Inom fem, sex år väntas processen vara kommersialiserad och de första bilarna kan fylla tanken med metanol från massaindustrin.
Svartlut är den kokvätska som blir över vid tillverkning av pappersmassa. Svartluten är mycket energirik och därför intressant att ta tillvara, dels för att återvinna kokkemikalierna och dels för att framställa energi. Det görs i dag genom förbränning i sodapannor. Den totala verkningsgraden är dock relativt låg och bara en liten del av den energi som produceras erhålls som el. Men om man i stället förgasar svartluten under tryck får man både bättre återvinning av kokkemikalierna och mer energi.I en pilotanläggning i Piteå pågår storskaliga försök med att förgasa svartlut under tryck. Försöken utgör en del av ett pågående Mistra-finansierat forskningsprogram, Svartlutsförgasning, som löper fram till och med år 2006. Programmet är uppdelat i nio delprojekt.- Kortfattat handlar det om att undanröja de hinder som i dag gör att massaindustrin känner sig tveksam till att använda tekniken. Vi måste visa att processen är robust och tillförlitlig. Vårt huvudsyfte är att optimera processen, att hitta bästa materialval och att visa hur förgasning kan integreras med massaprocessen, säger Rikard Gebart, programansvarig och verkställande direktör för Energitekniskt centrum i Piteå.Om försöken i pilotanläggningen är framgångsrika kan nästa steg, att bygga en fullskaleanläggning, påbörjas redan inom tre, fyra år. Grönt drivmedelNär svartlut reagerar med syrgas i den trycksatta reaktorn (förgasaren) bildas en energirik så kallad syntesgas, där de energirika komponenterna främst är kolmonoxid och vätgas.Metanol får man fram genom att låta syntesgasen reagera i en katalytisk reaktor. Med liknande teknik kan man också omvandla syntesgasen till DME, ett dieselbränsle som inte ger några partikelutsläpp, eller ren vätgas. Tekniken i sig är inte ny, däremot har massaindustrin inte tidigare tillverkat metanol av restprodukterna från sin egen produktion. Avgaserna från fordon som körs på metanol består huvudsakligen av koldioxid och vatten. Men utsläppen innebär inga nettoutsläpp av koldioxid eftersom bränslet härstammar från skogen, som binder minst lika mycket koldioxid som utsläppen från metanoldrivna bilar.- Det är när man börjar titta på vad det skulle innebära om hela den svenska massaindustrin övergår till att förgasa sin svartlut som projektet blir riktigt spännande. Då ser vi att ungefär 30 procent av bensin- och dieselförbrukningen skulle kunna ersättas av bränslen från massaindustrin, säger Rikard Gebart.Den metanol som kan produceras via svartlutsförgasning är konkurrenskraftig med de fossila bränslen vi använder i dag. Om oljepriserna dessutom fortsätter att stiga kommer metanol som drivmedel att bli än mer attraktivt. El från NorrlandsälvFörgasningstekniken kan användas både till elframställning och bränsleproduktion. Ska man producera el är det lämpligast att använda en så kallad kombicykelteknik, då man använder både en gas- och ångturbin i led. Massabruken producerar redan i dag el, men om man inför förgasning och kombicykelteknik skulle man mer än fördubbla elproduktionen. Den totala elproduktionen vid massabruken skulle kunna uppgå till cirka tio terawattimmar (TWh) - en ökning med cirka sju TWh. Den ökningen motsvarar lika mycket el som vi i dag får från en stor Norrlandsälv. Alla vinnare- Sverige är ett litet land med stor massatillverkning, därför är svartlutsförgasning intressant. Det skulle ge stora positiva miljökonsekvenser, säger Rikard Gebart. För samhället i stort skulle det innebära minskade koldioxidutsläpp och minskat beroende av elimport. Massabruken skulle både få förbättrad ekonomi och bli självförsörjande på el. Samtidigt kan de sälja den el som blir över eller välja att tillverka metanol, som de sedan kan sälja som drivmedel.Och energikonsumenterna skulle få större tillgång till gröna drivmedel och grön el till ett attraktivt pris.
|
|
