Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning vid Stockholm Resilience Centre visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de på olika sätt bidrar till en god urban livsmiljö.
— Min forskning visar att civilsamhället spelar en oerhört stor roll när det gäller att artikulera och bevara de värden urbana grönområden ger. Lokala grupper som exempelvis kolonilotts- och friluftsföreningar bär på viktig ekosystemkunskap som måste tas bättre till vara än vad som görs idag. I ljuset av min avhandling är det såklart oroväckande att läsa om planerna på att chockhöja arrendet för kolonilottsägare i Stockholm, säger Henrik Ernstson.
Urban ekologi
Forskning inom urban ekologi har formligen exploderat de senaste tio åren. Avhandlingen bygger på denna forskning som visat att urbana ekosystem som grönytor, träd och våtmarker, ger bättre luftkvalitet, lek- och friluftsytor, bevarar grundvattennivån och upprätthåller en biologisk mångfald som är viktig på längre sikt.
Det finns även forskningsstudier som pekar mot att medicineringen inom äldrevården kan minska om de äldre har nära tillgång till natur.Ekosystem är levande och föränderliga system och avhandlingen menar att de förvaltningsstrukturer som finns för andra urbana tjänster, till exempel sjukvård och kollektivtransport, inte kommer fungera. Istället krävs kreativitet och lokal förankring.
Ridklubbar
— Jag föreslår en rad strategier för hur Stockholm kan förbättra sin förvaltning av urbana ekosystem. Kortfattat handlar det om att uppvärdera lokala grupper och intresseföreningar, som också kan vara hembygdsföreninngar, ridklubbar och scouter, och skapa ömsesidiga kontakter mellan dessa och stadens parkförvaltare och stadsplanerare, säger Henrik Ernstson.
Eftersom städer är platser där många aktiviteter pågår samtidigt blir det ofta motsättningar kring huruvida grönområden ska användas till att bygga bostäder, kontor, motorvägar, köpcentrum eller till att anlägga en park. Avhandlingen visar hur det nätverk av organisationer som låg bakom mobiliseringen kring Nationalstadsparken lyckades väva en "skyddande berättelse" kring området med hjälp av kulturhistoriska och biologiska argument.
Park från 1700-tal
— Men, jag frågar mig också om inte andra värdefulla grönområden kan komma att offras i bostadsområden där föreningar och individer har svårare att påverka politiker. Makt och socialt inflytande påverkar naturligtvis, och det är ju inte alla som har grönområden där en kung som Gustav III anlade en park på 1700-talet, som är fallet i Nationalstadsparken, säger Henrik Ernstson.