Genom att kalla skatt för olika saker kan man få betydande skillnader i attityder. Undersökningar visar att "bensinskatt" och "koldioxidskatt på bensin" uppfattas helt olika.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet är centrum för den undersökningsverksamhet som drivs gemensamt av ett flertal institutioner
— Detta kan verka förvånande med tanke på det motstånd mot bensinskatten som vi ofta läser om i media, säger Åsa Löfgren, doktor i nationalekonomi vid forskningsprogrammet Clipore.
För att se om förklaringen till denna skillnad beror på hur frågan ställs gjordes en undersökning bland studenter i nationalekonomi vid Göteborgs universitet — en grupp som kan antas ha vissa kunskaper och intresse för samhällsekonomiska spörsmål.
Halva gruppen fick frågan vad de tyckte om bensinskatten; till den andra hälften ställdes samma fråga om koldioxidskatten på bensin.
— Mer än hälften, 59 procent angav att de ville sänka eller helt ta bort bensinskatten, medan motsvarande siffra för koldioxidskatten bara var 28 procent. Denna homogena grupp som fick frågan om i princip samma skatt gav alltså helt olika svar.
Sålunda, genom att benämna skatten olika kan man få betydande skillnader i attityder. Detta, anser Åsa Löfgren, indikerar vikten av att politiker förklarar och motiverar en höjning av koldioxidskatten (bensinskatten) med uttrycklig hänvisning till klimatfrågan.
.
Grunden i verksamheten är den nationella undersökning som omfattar cirka 9 000 personer varje år. I 2006 års undersökning framstod koldioxidskatten på bensin som en relativt populär skatt.— Detta kan verka förvånande med tanke på det motstånd mot bensinskatten som vi ofta läser om i media, säger Åsa Löfgren, doktor i nationalekonomi vid forskningsprogrammet Clipore.
Vikten av att politiker förklarar
För att se om förklaringen till denna skillnad beror på hur frågan ställs gjordes en undersökning bland studenter i nationalekonomi vid Göteborgs universitet — en grupp som kan antas ha vissa kunskaper och intresse för samhällsekonomiska spörsmål.
Halva gruppen fick frågan vad de tyckte om bensinskatten; till den andra hälften ställdes samma fråga om koldioxidskatten på bensin.
— Mer än hälften, 59 procent angav att de ville sänka eller helt ta bort bensinskatten, medan motsvarande siffra för koldioxidskatten bara var 28 procent. Denna homogena grupp som fick frågan om i princip samma skatt gav alltså helt olika svar.
Sålunda, genom att benämna skatten olika kan man få betydande skillnader i attityder. Detta, anser Åsa Löfgren, indikerar vikten av att politiker förklarar och motiverar en höjning av koldioxidskatten (bensinskatten) med uttrycklig hänvisning till klimatfrågan.