Avtalet innebär att Chemrec till en början ska göra en förstudie kring möjligherna att sätta upp en anläggning för svartlutsförgasning vid massabruket i Escanaba i Michigan. - Den anläggning som vi planerar kommer att vara cirka 25 gånger större än den utvecklingsanläggning vi redan driver i Piteå, berättar Jonas Rudberg, vd för Chemrec. Svartlut är den kokvätska som blir över vid kokning av träflis för att göra pappersmassa. Svartluten är mycket energirik och därför intressant att ta tillvara, dels för att återvinna kokkemikalierna och dels för att ta tillvara energi. Detta görs i dag genom förbränning i sodapannor för återvinning av kokkemikalier och produktion av ånga och el. Om man i stället förgasar svartluten under tryck får man en betydande ökning av energiverkningsgraden och därmed möjlighet till avsevärd ökning av massabrukets kassaflöde, antingen genom ökad framställning av grön el eller genom produktion av förnybart drivmedel.
Forskningsprogrammet finansieras av Mistra och Energimyndigheten sedan år 2004. Under programtiden har forskarna utvecklat en stor mängd ny kunskap som ökat förståelsen för processen.
Chemrec har i utvecklingsanläggningen i Piteå kunnat visa att tekniken är robust och redo för uppskalning. Och det är dessa resultat som nu gör att tekniken kan exporteras. Att det är Sverige som står för utvecklingen är logiskt, menar Jonas Rudberg.
- Amerikansk massaindustri är i dag mer ålderstigen än i Norden och utveckling och forskning inom massaindustrin sker i stor utsträckning i Sverige och Finland. Att det är ett relativt litet svenskt bolag som skriver på ett kontrakt inom amerikansk massaindustri är en följd av att vi ligger i forskningsfronten.
Forskning i framkanten
Forskargruppen i Piteå kommer att samverka med Chemrec för uppskalning av tekniken för anläggningen i Michigan. I oktober åker Rikard Gebart, programchef för Svartlutsförgasning, till Michigan för att undersöka vilka parter, såväl forskare som ingenjörer, som Piteågruppen kan samverka med.
- Det är naturligtvis jätteroligt och stimulerande att vi är med och att den teknik vi utvecklar är efterfrågad. Det känns verkligen som om vi är med i framkanten av en utveckling som kan komma att revolutionera hela massaindustrin, säger Rikard Gebart.
För massaindustrin innebär svartlutsförgasning att industrin kan bli självförsörjande på el men också att man kan bli bränsleproducent.
Tekniken som används för svartlutsförgasning uppfanns redan för 20 år sedan. Hur kommer det sig att intresset inte varit större tidigare?
- Energi har hittills varit för billigt, men för tre år sedan när oljepriserna började stiga kraftigt blev det intressant att satsa på andra lösningar. Det som gör vår teknik intressant på den amerikanska marknaden är att man ökar energieffektiviteten och får möjlighet att öka kassaflödet genom att framställa bränsle, främst så kallat dimetyleter, DME, men också metanol, säger Jonas Rudberg.
Kretslopp
Dimetyleter fungerar bra i måttligt ombyggda dieselmotorer och har stora fördelar jämfört med vanligt diesel. Det är både energieffektivare och släpper ut betydligt mindre mängder partiklar än vanlig diesel. Utsläppen av koldioxid vid användning av DME innebär inte heller något nettobidrag till växthusgaserna i och med att den koldioxiden ingår i ett kretslopp.
Piteåforskarna har tillsammans med bland andra Volvo och Preem ansökt om EU-medel till ett projekt där de ska använda den gas som de redan framställer för att tillverka DME.
Jonas Rudberg tror att anläggningen i Piteå inom ett par år kommer att kunna producera DME för en kommersiell marknad och Rikard Gebart anser att DME hör till lösningen på framtida grönt bränsle.
- Nästa generations bränsle kommer att vara en mosaik av olika lösningar. Det vi jobbar med nu är en av de pusselbitarna, säger han.
Mistras nyhetsbrev nr 8, 2007 handlar bl a om Svartlutsförgasning, läs här (pdf, 950 kB)
