Alla pratar om den, men ingen gör något. Så kan svensk miljömarknad sammanfattas.Under tiden köps svenska företag med framgångsrika koncept upp av investerare från länder med tydliga miljöambitioner.
Regeringen måste snarast formulera långsiktiga visioner för att utveckla svenskt näringsliv.
Energieffektiv och miljöanpassad teknik, så kallad cleantech, har hamnat i blickfånget hos riskkapitalisterna. Men fyra gånger fler cleantechbolag än andra anger brist på kapital som hinder för tillväxt.
Därför finns anledning till oro.
Svenska företag med spetskompetens köps upp av investerare från länder med starka och tydliga visioner om miljöfrågornas potential.
Ett exempel är Uppsalaföretaget Solibro som hamnade i Tyskland. Genom USA:s ambassadör, Michael Wood, har amerikanska riskkapitalister fått upp ögonen för svenska cleantechföretag. Samtidigt ökar konkurrensen från andra nationer som går om oss inom cleantech.
Nu behövs långsiktiga och fasta spelregler för att stödja och stärka utvecklingen av svensk cleantech. Dessutom krävs ett engagerat ledarskap som ger resurssnål och miljöanpassad teknik ett fördelaktigt marknadsvärde.
Regeringen kan agera för att stärka svenskt näringsliv. Samtidigt bör man tydliggöra vad det kostar att förbruka knappa gemensamma resurser.
För att nå dit bör regeringen initiera:
- Blocköverskridande politiska överenskommelser för att etablera en tydlig långsiktig vision för hur cleantech kan utvecklas till en lönsam bransch med exportpotential.
- Fasta spelregler genom långsiktiga incitament och stödsystem som driver miljöutvecklingen genom att göra miljöalternativ lönsamma för kunden.
- Tydliga och medvetna satsningar på innovativ teknikupphandling med miljökrav.
- Stärkt svensk hemmamarknad genom miljardsatsning på innovationer och pilotprojekt.
Ett helhetsgrepp om frågorna ingår i ett engagerat ledarskap, men även förmågan att prioritera. Sverige har flera styrkeområden och bör därför särskilt satsa på:
- Energidistribution, lagring av energi, energieffektivisering.
- Biomassa/bioenergi.
- Uppbyggnad av långsiktigt hållbara infrastruktur- och systemlösningar.
Relativt få individer, myndigheter och företag är beredda att betala mer för produkter och tjänster enbart på grund av bättre miljöprestanda. Den svaga efterfrågan på cleantech är ett problem.
Hur gärna vi än önskar att marknaden på egen hand ska driva fram de förändringar som krävs för att komma till rätta med miljöproblemen, måste vi ändå konstatera att situationen kräver politiska beslut för att skapa marknadsekonomiska incitament.
Nu är det hög tid för regering och riksdag att agera genom att skapa de incitament som gör miljöanpassade lösningar rationella.
Det kan vara skattelättnader för resursnål och miljöanpassad teknik, liksom åtgärder som underlättar kapitalbildningen och därmed möjligheterna för cleantechföretag att få finansiering för sin expansion.
Sveriges välstånd har till stor del skapats av innovationer. Flera -mindre spjutspetsföretag har vuxit fram inom cleantech, men även stora företag har satsat, som ABB, Alfa Laval och Volvo.
Därför får vi inte halka efter inom ett framtidsområde där vi har goda möjligheter att inta en ledande position.
Sverige behöver snarast en tydlig, långsiktigt stödjande struktur som stärker företag och entreprenörskap baserade på svensk miljöforskning och gör det lönsamt för finansiärer att investera i cleantechföretag.
BJÖRN HÄGGLUND,
ordförande Miljöarbetets nya arena, fd vice koncernchef Stora Enso
THOMAS MALMER,
programchef IVA, huvudprojektledare Miljöarbetets nya arena
PETER AUGUSTSSON,
vd PA Development
OLA ENGELMARK,
vd Mistra
LARS GUNNARSSON,
vd SYVAB
CHARLOTTA KÄLLBÄCK,
chef kvalitetsstrategi Volvo PV
LARS-ERIK LILJELUND,
gd Naturvårdsverket
FINN RAUSING,
direktör Tetra Laval Group
LOTTA STALIN,
vd Kuusakoski Sverige AB
