MistraPharma belyser droger på drift
Den 27 januari diskuterade läkemedelsverket, landstinget, Astra Zeneca och forskare problemen med utsläpp av läkemedel från produktionsanläggningar i utvecklingsländer. Läkemedelsverkets utredning som gjorts på uppdrag av regeringen redovisades.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
MistrasPharmas programchef Christina Rudén inledde seminariet, som lockat ett 40-tal personer till KTH. Därefter redogjorde docent Joakim Larsson om studien som visar att läkemedelsfabriker i Indien släpper ut stora mängder aktiva läkemedelssubstanser i avfallsvattnet.I studien uppmättes mycket höga halter av läkemedelsrester i utsläpp från det reningsverk som tar emot processvatten från ett nittiotal läkemedelsfabriker i Hyderabad-regionen. 74 av 242 undersökta produkter på den svenska marknaden innehåller aktiva substanser som tillverkas av fabriker vars spillvatten går till det undersökta reningsverket.
Reningsverket släppte till exempel under ett dygn ut 45 kilo av antibiotikumet ciprofloxacin, motsvarande fem gånger Sveriges dagsförbrukning. Man studerar därför också risken att antibiotikaresistens utvecklas och sprids, en allvarlig human hälsofråga på global nivå.
Astra Zeneca har liksom andra stora läkemedelsfabrikanter lagt ut en stor del av produktionen till bland annat Indien. I Astra Zenecas fall rör det sig om cirka 80 procent av tillverkningen. Företaget har utvecklat ett eget inspektionssystem för att få kontroll över produktionen i lågprisländerna.
— Vi är nog ovanligt mycket inne och petar i våra underleverantörers verksamhet jämfört med andra läkemedelsföretag. Det tror jag att jag kan hävda, säger Camilla Nykvist till tidningen Miljörapporten.
Hon har jobbat närmare ett decennium med att granska och inspektera AstraZenecas underleverantörer. Trots ansträngningarna släpps fortfarande stora mängder läkemedelssubstanser ut i avloppsvattnet.
— AstraZeneca arbetar proaktivt med dessa frågor och de har helt klart ett ambitiöst inspektionssystem men samtidigt brister det uppenbarligen någonstans i kedjan, säger Christina Rudén.
Seminariet avslutades med en paneldiskussion med Christina Rudén, Joakim Larsson, Charlotte Unger, miljöchef på Läkemedelsverket, Camilla Nykvist, Theres Olsen Landstingens miljönätverk och Uppsala läns landsting. Både frivilliga åtaganden och bindande lagstiftning på EU-nivå diskuterades som möjliga åtgärdsstrategier.
— Det blev en bra, konstruktiv diskussion mellan myndigheter, forskare och industri, säger Christina Rudén.
