Nya EU-regler lättar upp för mikroorganismer
Europaparlamentet har godkänt nya regler för växtskyddsmedel. Inom Mistraprogrammet MASE har programchefen Christopher Folkeson Welch förhoppningar om att de nya reglerna ska underlätta registrering av nya mikroorganismer.
Trycket från livsmedelsindustrin är starkt att få fram alternativ till kemiska bekämpningsmedel. MASEs industripartner Findus är beredd att använda mikroorganismer vid odling av hela ärtsortimentet och ser gärna att det blir möjligt redan nästa år. Och ett syfte med EUs nya växtskyddslagstiftning är just att skynda på registreringen av nya, mer miljöanpassade växtskyddsmedel. De nya reglerna består dels av en ny EG-förordning om godkännande av växtskyddsmedel, dels ett nytt ramdirektiv om hållbar användning av bekämpningsmedel.— Lagstiftningen är anpassad för kemiska bekämpningsmedel. Med den nya lagstiftningen vill man ha kontroll på både kemiska och biologiska medel som används för växtskydd. Resultatet är både bra och dåligt för oss, säger Christopher Folkeson Welch, programchef för Mistraprogrammet MASE. Under 50- och 60-talet användes bland annat tungmetallpreparat med förödande miljö- och hälsoeffekter. Det är mot den bakgrunden EUs lagstiftning kring växter formulerats. EUs ambition är nu att få bort så många ämnen som möjligt som har en negativ påverkan på hälsa och miljö eller som lämnar resthalter i slutprodukterna. I det nya regelverket införs substitutionsprincipen som innebär att problematiska medel ska ersättas med andra säkrare medel eller metoder.
Effektivisering
En av ambitionerna med EUs nya regelförslag är att få en snabbare hantering när det gäller registreringen av nya växtskyddsmedel.
— I det nya förslaget har myndigheterna fått en begränsad utvärderingstid, vilket är väldigt viktigt, säger Margareta Hökeberg, vice programchef för MASE.
En annan nyhet är en klassificering av växtskyddsmedel som kallas "Low Risk". Här hoppas Christopher Folkeson Welch och Margareta Hökeberg att de biologiska medlen kommer att hamna. Lågriskmedel kommer att få en längre godkännandetid än de "vanliga" medlen.
Samtidigt väljer lagstiftarna att starkt begränsa den gamla möjligheten att få ett temporärt tillstånd under utvärderingstiden. Det gjorde att produkten fick säljas på en begränsad marknad. Det här kan få negativa konsekvenser för de mindre bolag som forskar på exempelvis mikroorganismer.
— De biologiska medlen forskas ofta fram av små företag, som är beroende av att komma ut snabbt på marknaden. Finansiärerna är otåliga och det här är en dålig kombination, säger Margareta Hökeberg.
Lagstiftarna har i stället delat in Europa i tre zoner. Inom varje zon får länderna viss frihet att godkänna ett bekämpningsmedel utifrån de nationella förhållandena. Men särskilt farliga ämnen kommer inte att kunna godkännas på det här sättet.
Fortfarande kvarstår en del arbete att anpassa lagstiftningen till mikroorganismer. Enligt Margareta Hökeberg kräver levande organismer andra typer av dokumentation, eftersom de inte går att karaktärisera på samma sätt som kemiska substanser.
— Det här gör regulatorerna nervösa. De har tagit fram ett tilläggsdokument just för mikroorganismer. Men det är fortfarande knepigt. Det handlar mycket om metodik och vad som är ekologiskt relevanta frågor för mikroorganismer, säger Margareta Hökeberg.
Högt tryck från livsmedelsindustrin
Trycket från livsmedelsproducenterna är stort för hållbart framtagna livsmedel. Findus deltar i MASE-programmet och har en uttalad policy att använda så lite pesticider som möjligt på klokast möjliga sätt.
— Att börja använda mikroorganismer i stället är ett viktigt steg för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vi har utvärderat detta i flera år och hoppas att kunna komma igång i full skala redan nästa år. Det borde verkligen vara fullt möjligt, säger Findus forsknings- och utvecklingschef Åsa Josell.
När ett godkännande väl finns är önskan att mikroorganismer ska användas vid odling av hela Findus ärtsortiment.
Hittills har MASE och Findus haft lyckade skördar när det gäller ärtor, spenat, dill och persilja. Se artikel "Ökad skörd med hjälp av bakterier".
