Det behövs mer forskning och snabbare kunskapsöverföring för att nå målet giftfri miljö. Och det krävs dialog och samverkan mellan forskare och myndigheter. Det var några av de slutsatser som drogs under konferensen Forum för Miljöforskning i Uppsala 3—4 februari.
Forum för miljöforskning 2009 Hämta dokumentation
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
|
|
För andra året i rad möttes forskare, myndighetsutövare, politiker och företagare till konferensen Forum för Miljöforskning, arrangerad av Forskningsrådet Formas, Kemikalieinspektionen, Mistra och Naturvårdsverket. Årets tema var Giftfri miljö som är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, uppsatt av riksdagen att nås till år 2020. Den övergripande frågeställningen under de två dagar konferensen pågick var hur detta mål ska nås. Konferensens första dag riktade fokus mot vilken kunskap vi har i dag kring miljö- och hälsofarliga ämnen och vilken ytterligare kunskap som behövs. Inledningsvis redogjorde olika myndigheter för sin syn på vilka verktyg som finns för att vidta åtgärder och vilken slags kunskap de upplever sig sakna. Enligt Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas och utredare av miljökvalitetsmålen, kommer delmålet Giftfri miljö inte att nås i tid.Återhämtning
— Ett av skälen är att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Miljöområdets gränsöverskridande karaktär, det vill säga kemikalier sprids via vatten och luft, vilket inte Sverige råder över, sade han.
Ethel Forsberg, generaldirektör för Kemikalieinspektionen menade att den EU-gemensamma lagstiftningen Reach är ett bra första steg på vägen men att vi är långt ifrån att nå målet Giftfri miljö. Hon pekade ut kunskapsbrist som den enskilt största orsaken till att arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen går så långsamt.
— Kunskapsbrist om vilka kemikalier som är farliga är ett hinder, ett annat är att det tar lång tid innan den kunskap som faktiskt finns leder till åtgärder som ger effekter, sade hon.
Målstyrda robotar och cocktails
Bristande kunskap och krav på mer forskning var ett tema som även forskarna höll sig till.
— Vi vet en hel del om vissa giftiga ämnens omedelbara hälsoeffekter. Men effekterna på lång sikt har vi liten eller ingen kunskap om. Det finns studier som pekar ut ett samband mellan till exempel diabetes och halter av PCB, men det behövs mer kunskap innan vi kan säkra sambanden, sade Kristina Jakobsson från avdelningen för arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Lund. Ingvar Brandt, professor i ekotoxikologi vid Uppsala universitet, ansåg att en av de viktigaste frågorna är om forskarna verkligen hittar de farligaste kemikalierna.
— Det tillkommer nya kemikalier som vi ännu inte har någon kunskap om och blandningar, eller cocktails, som består av flera kemikalier som var för sig kan vara harmlösa men som i kombination med andra kan utgöra miljörisker. En del ämnen byter skepnad och får nya egenskaper under resans gång medan andra kemikalier fungerar som målstyrda robotar och kan angripa specifika celler i en organism. De här kemikalierna är svåra att fånga upp och vår kunskap om dem är otillräcklig vilket i sig kan leda till att de riskbedömningar som görs blir ofullständiga, sade han och efterfrågade snabbare screening- och testmetoder.
Arbetet mot giftfri miljö
Under konferensens andra dag anordnades ett seminarium med exempel på hur näringslivet arbetar för Giftfri miljö. Sju workshops hölls med teman alltifrån hur lokala och regionala myndigheter arbetar mot målet Giftfri miljö till förekomsten av kemikalier i varor och hus.
Flera företag, men också myndighetsrepresentanter och forskare, gav exempel på hur företag kan arbeta för att nå en giftfri miljö under seminariet.
Många deltagare ansåg till exempel att lagstiftning och andra krav är viktiga drivkrafter för företagens arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen ur produktionen. Martin Carlsson från Nynas menade också att dialog med myndigheter är avgörande i utvecklingsarbetet.
Kunskapsöverföring
— Det är nödvändigt både för att vi ska veta vad det är som gäller men också för att kunna påverka de kommande kraven eftersom vi har så långa ledtider för att ställa om produktionen, sade han.
Flera nya forskningsområden, bättre miljöövervakning och kunskapsöverföring mellan de olika aktörerna var de generella slutsatser som konferensen drog, men också att agera utifrån den kunskap som finns.
