Professor Björn Hårsman ansvarade för Stockholmskonsortiets förslag till Mistra Urban Futures. Det blev inga Mistrapengar, men gruppen är redan på väg att skapa en plattform som kommer att gå över institutionsgränserna. — Vi hade många idéer och för oss var tonvikten på företag väldigt viktig när vi ansökte till Urban Futures, säger Björn Hårsman.
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, kommer att skapa ett Urban Laboratory for Sustainable Development tillsammans med Stockholms stad och övriga i ansökan medverkande partners som IBM, Tyréns, Vasakronan Vattenfall och Sweco.
Prototyp på världskongress
IBM, Vägverket och Stockholms stad har redan initierat ett projekt som handlar om hur bättre information till trafikanter och godstransportörer kan bidra till mer insiktsfulla val av färdmedels- och ruttval.
— Tillsammans med IBM och Vägverket presenterade vi en prototyp för hur detta skulle kunna göras på ITS World Congress som hölls i Stockholm i förra veckan. Vår demonstration var den mest välbesökta på hela mässan, säger Björn Hårsman.
Han låter entusiastisk och målmedveten men håller med om att allt blir i mindre skala utan pengar från Mistra:
— Ja, det finns inte en chans till så stort program utan pengar. Vi börjar i liten skala med konkreta projekt. Det hela bygger på att vi är framgångsrika.
Ett annat projekt som redan planeras handlar om hur energianvändningen i fastigheter kan minskas genom bättre information om energikonsumtionen till användarna/hyresgästerna.
Björn Hårsman vill också lyfta fram de ekonomiska aspekterna som påverkar en hållbar stadsutveckling. Det handlar om den urbana ekonomin och hur den blir avgörande för vad man kan åstadkomma. En grundläggande aspekt som enligt Björn Hårsman inte framkom tydligt i Mistras call.
— Det är en viktig frågeställning: Är det så att ekonomisk tillväxt är en fördel för hållbar stadsutveckling, eller är det ett hinder?
Han kommer snart att åka till San Francisco för att träffa några av de internationella kontakter som han byggt upp .
— Vi har knutit väldigt mycket kontakter som vi kan utnyttja nu. I San Francisco handlar det exempelvis om Green Buildings, säger Björn Hårsman.
Frustration och stimulans
Arbetet med ansökan var både frustrerande och stimulerande. Ingenjörer och arkitekter från KTH skulle komma överens med både samhälls- och naturvetare från Stockholms universitet och med olika företag och offentliga förvaltningar.
— Vi bråkade mycket och har kommit lång väg när det gäller gränsöverskridande samarbete mellan till exempel systemekologer och arkitekter, beteendevetare och ekonomer och framför allt akademiker och praktiker.
— När vi fick veta att Göteborgsteamet vunnit kontaktade flera unga forskare mig och sa: Nu får du se till att det verkligen blir något av det här! Och jag känner att det är nästan min förbannade skyldighet, skrattar Björn Hårsman.
