Publicerad 2018-02-07

Hållbar konsumtion börjar hemma

Mistra Sustainable Consumption har dragit igång. Nu knyts en "kommundoktorand" till programmet eftersom det bland annat är på lokal nivå som många av förändringarna måste ske.

– Vi har vant oss vid industridoktorander. Nu utlyser Göteborgs stad en tjänst som kommundoktorand, säger Karin Bradley, forskare vid KTH och en av två programchefer för Mistra Sustainable Consumption.

För det är bland annat på lokal nivå förändringarna ska ske, förklarar hon.

– Det handlar om förändringar på flera nivåer; i hushåll och i lokalsamhället, liksom i kommunerna, i näringslivet, på regional nivå och i nationellt politiskt beslutsfattande.

Den nya doktoranden ska vandra mellan kommunkorridorerna i Göteborgs stad och Chalmers, båda organisationerna ingår i konsortiet bakom programmet.

Så här låter det i platsannonsen:

Huvudsyftet med kommundoktorandens forskning är att bidra med kunskap om kommuners möjligheter att främja hållbara konsumtionsmönster hos invånarna. Forskningen kommer att beröra privatpersoners konsumtionsmönster i bred bemärkelse.”

Mistra Sustainable Consumption har undertiteln från ”nisch till mainstream”, alltså från perifera beteenden till sådant de flesta gör. Att sortera sopor kunde på 1970-talet sägas vara ett nischbeteende, idag är det ”mainstream”.

På liknande sätt ska forskarna i det nystartade programmet kartlägga marknaden och söka efter fler hållbara perifera beteenden och därefter hitta sätt att sprida dem. Det kan handla om medvetna hållbarhetsstrategier som att välja vegetariska proteiner på tallriken. Eller gammaldags vanor som fallit i träda till exempel att förvara maten i en sval istället för i ett kylskåp. Åker vi till Thailand eller går det att ha kvalitetssemester hemmavid?

Åsa Svenfelt delar programchefskapet:

– Det första steget är en kartläggning. Sedan handlar det om att välja de praktiker som har livskraft, testa dem i större experiment och underlätta att de sprids. Det kan handla om nya affärsmodeller, om styrmedel och om medborgarinitiativ.

Bakgrunden till programmet är att FN har listat hållbar konsumtion och produktion som ett av sina 17 hållbarhetsmål. De ställer krav på medlemsländerna att agera och programmet är Mistras svar på utmaningen.

Tilldelningen gick till ett konsortium med säte på KTH och som inkluderar en bred palett av forskare från olika ämnen. Där finns samhällsplanerare, ekonomer, konsumtionssociologer och ekologer. Där finns också myndigheter, kommuner och företag.

Siktet är inte inställt på försakelser, utan på att göra livet bättre för oss människor.

– Men, förklarar Åsa Svenfelt, kanske även genom helt andra sätt att leva.

Karin Bradley fortsätter resonemanget:

– Det finns många studier som visar att konsumtion inte alltid gör oss lyckligare.

De teman i vardagslivet som forskningen i programmet ska täcka in är mat, semester och hur vi inreder våra hem. Av dessa är mat och semester de områden där det finns lägst hängande frukter, menar Karin Bradley:

– Att resa till Berlin med tåg istället för att flyga är ett exempel. Idag är det ett närmast extremt nischbeteende. Vad skulle krävas i prissättning, bokning och bekvämlighet på tågen för att en familj skulle välja tåget istället på en semesterresa till Berlin?

Forskningen ska tematiseras i arbetspaket som fokuserar på civilsamhället, näringslivet och på policyverksamhet.

I ett sista arbetspaket ska resultaten syntetiseras.

– Efter fyra år ska det ha hänt saker, säger Åsa Svenfelt. Då ska vi kunna leverera förslag till förändringar som beslutsfattare kan ta vidare och basera politiska beslut på. Vi ska också ha utfärdat färdplaner för fortsatt arbete.

Färdplanerna, förklarar Åsa Svenfelt, ska vara flexibla och kunna anpassas vartefter terrängen, verkligheten, förändrar sig.

Man samarbetar bland annat med forskare från Nederländerna som under lång tid använt sig av flexibla framtidsscenarier när det handlar om klimatförändringar.

– I Nederländerna är det skarpt läge, inte minst när det gäller osäkerheten kring höjningen av havsnivåerna. Det har resulterat i att de har en vana att tänka framåt i olika scenarier, säger Åsa Svenfelt, som själv är ekolog och framtidsforskare.

Programmet startar med ett gemensamt internat 7–8 mars där samtliga sju forskningscentra och 24 övriga aktörer deltar.

Text: Thomas Heldmark