Publicerad 2018-05-02

Nytt från Mistra Biotech: Avelsbranschen behöver etiska kommittéer för genteknik

Modern genteknik öppnar många möjligheter för avelsföretagen, men även etiska frågor. Att inrätta etiska råd kan vara en lösning för att dra upp gränserna för om och när tekniken kan vara ett reellt alternativ till traditionell avel. Det framför forskare i Mistra Biotech i en artikel publicerad i en ansedd amerikansk tidskrift.

I det senaste numret av Journal of Dairy Science lyfter SLU-forskare som är aktiva inom Mistra Biotech, frågor om vad vi kan göra med genteknik och modern avelsteknik. Men även om vad vi bör göra.

Ska kor födas med horn när de ändå kommer att avhornas i kalvstadiet för att undvika skador på djuren och de som arbetar med dem? Detta trots att det idag är möjligt att med geneditering avla fram kor som saknar horn.

Genteknik kan även användas för att skydda djuren mot sjukdomar. Bland annat kan risken för att kor ska drabbas av juverinflammation minska om de tillförs mänskligt genom. Vidare går det med hjälp av genteknik att avla fram grisar som tillgodogör sig fosfor från sin föda bättre vilket skulle göra att uppfödningens miljöpåverkan minskar.

En av de stora frågorna är hur tekniken ska användas. Idag får den inte det för livsmedelsproduktion med lantbruksdjur, och användningen av det nya verktyget gensax är just nu inte reglerad i lagstiftningen.

– Vi hade en bred diskussion med experter från olika håll, och var inte alltid överens. Men det vi kom fram till var att de här frågorna måste komma närmare dem som arbetar med livsmedel och djurhållning, säger Susanne Eriksson, husdjursdjursagronom vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU.

Avel med genteknik kan till exempel strida mot vår känsla av värdighet, när människan går in och gör förändringar i de djur hon sedan ska äta upp. Många kan dessutom uppleva att metoderna inkräktar på andra varelsers integritet.

Men innebär inte redan djurhållning ett ingrepp i naturens ordning?

– Man kan förstås ifrågasätta om det är etiskt riktigt och naturligt, och det hade vi stora diskussioner om i gruppen. Men vi beslöt att ta avstamp från det vi gör idag.

Precis som annan teknik kräver gentekniken en del svåra överväganden. Till exempel kan det gå åt många embryon innan resultatet blir det önskade. Det kan även vara svårt att överblicka vilka konsekvenserna kan bli om genteknik används för att förändra mer komplexa egenskaper.

Steget från laboratorieexperiment till storskalig produktion är viktigt och här behöver branschen kliva in och ta ett större ansvar, menar Susanne Eriksson. Teknikerna bör förbättras ytterligare och utprovas i de avelssammanhang de är tänkta att användas i innan det blir tal om storskalig användning.

Forskargruppen föreslår att avelsföretagen inrättar etiska kommittéer bestående av forskare, representanter för allmänheten, och etiker som hjälper dem att göra rätt avvägningar. Exempel på det finns redan, bland annat i Nederländerna, berättar Susanne Eriksson.

Text: Thomas Heldmark