Svensk infrastruktur står inför stora utmaningar. Många vatten- och avloppsanläggningar, vägar och järnvägar är ålderstigna, och på många håll finns ett omfattande underhållsbehov. En infrastruktur i dåligt skick har betydande negativa konsekvenser för både samhällsekonomi och miljö.
Läs merI FN:s hållbarhetsmål finns hållbar konsumtion och produktion med som ett av 17 mål, vilket ställer krav på medlemsländerna att hitta konkreta lösningar mot en omställning. Mistra Sustainable Consumption är Mistras svar på den utmaningen, och programmet greppar viktiga delar av vår konsumtion: mat, semestrar och inredning.
Läs merMänniskans inflytande över ekosystemens dynamik ökar, allt från den lokala nivån till hela biosfären. Därför krävs nya principer för förvaltning av naturresurser och miljö, samt radikalt nya angreppssätt för att möjliggöra hållbar förvaltning av komplexa social-ekologiska system. Forskningprogrammet Stockholm Resilience Centre fokuserar på centrala utmaningar som världen står inför idag, och levererar lösningar som världen kommer att behöva i framtiden.
Läs merPlast finns överallt i samhället och är en omistlig del av vår vardag. Men nästan hundra års användning har påverkat både miljön och klimatet. Forskningsprogrammet STEPS målsättningen är att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi.
Läs merVärldens städer måste gå i en mer hållbar riktning. Det behöver klimatanpassa och säkra resursflöden, samtidigt som städerna skall vara socio-kulturellt resilienta, ekonomiskt framgångsrika samt demokratiskt och effektivt styrda.
Läs merSverige har som vision att bli världens första fossiloberoende land. En tuff utmaning som kräver en rad nya lösningar. Mistra SAMS vision är att Sverige år 2030 ska ha nått en tillgänglighet och mobilitet i storstadsregionerna som bidrar till att nå hållbarhetsmålen och som samtidigt tillgodoser behoven hos breda användargrupper.
Läs merIndustrisamhället har sedan starten för över tvåhundra år sedan dominerats av ett linjärt sätt att producera och konsumera varor. Råvaror utvinns, brukas, förbrukas och kastas slutligen. Det innebär ett slöseri med begränsade resurser.
Läs merModeindustrin är global och omfattande. Konsumtionen av kläder fortsätter att öka dramatiskt samtidigt som produkterna inte återanvänds i någon större omfattning. Under produkternas livscykel påverkas människor och miljö, särskilt då klimatet och vatten.
Läs merI takt med samhällets ökande konsumtion skapas allt mer avfall. Forskningsprogrammet Mistra Closing the loop ska bidra till en ökad användning av sekundära råvaror och en ökad konkurrenskraft inom området.
Läs merLivsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Med dagens befolkningstillväxt och konsumtionsmönster ökar behovet av mat hela tiden. Samtidigt står produktion av mat redan idag för en stor miljöpåverkan, bland annat genom utsläpp av växthusgaser. AquaAgris mål är att ta fram ny kunskap och utveckla vattenbruk och jordbruk i vår del av världen, men att göra det utifrån en global och samhällelig helhetssyn.
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merMistra Innovation inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt. Fjärde utlysningen omfattar 20 miljoner kronor.
Läs merMistra Innovation inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt.
Läs merMistra-SWECIA, som avslutades 2105, skapade ny kunskap och utvecklade forskningsbaserade underlag för beslut om klimatanpassning. Programmet hade ett särskilt fokus på skogen och på hur svenskt skogsbruk påverkas av ett förändrat klimat.
Läs merMistraPharma, som avslutades 2015, lyckades under den åttaåriga programperioden lägga ett avancerat pussel som har bidragit till att vi idag har en betydligt större förståelse för läkemedels komplexa miljöpåverkan.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med andra partners lämna förslag till ett nytt forskningsprogram om mobilitet och tillgänglighet.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med andra partners lämna förslag till ett nytt forskningsprogram om plast i ett hållbart samhälle.
Läs merEn stor del av de miljö- och hälsoskadliga utsläppen som skapas kommer från transportsektorn. Därför finns ett stort behov av att förbättra reningen av alla typer av fordon.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med industripartners lämna förslag till ett nytt forsknings- och innovationsprogram om produktdesign för resurseffektivitet.
Läs merDet övergripande målet med denna utlysning är att bidra till en effektivare men samtidigt miljömässigt hållbar odling och uppfödning av växter och djur.
Läs merForskningsprogrammet Stålkretsloppet, som avslutades 2013, har kartlagt stålets väg från järnmalm till skrotupplag och utvecklat metoder och teknik för att göra ståltillverkningen mer hållbar.
Läs merForskningsprogrammet PlantComMistra, som avslutades 2013, fokuserade på stråsäd, framförallt korn, och dess angrepp av havrebladlus. I Sverige är havrebladlusen den besvärligaste skadeinsekten på vårsådd stråsäd, som korn och havre.
Läs merInnovativa uppfinningar och nya forskningsresultat minskar belastningen på miljön. Mistra Innovation öppnar en andra utlysning och inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt.
Läs merMistra inbjuder forskare att tillsammans med företag och organisationer ansöka om finansiering av forskningsprojekt inom programmet Mistra Closing the Loop II.
Läs merMistra inbjuder svenska forskargrupper att inlämna programförslag på temat hållbar utveckling i Arktis.
Läs merOm den svartlut som bildas när flisad ved kokas till pappersmassa förgasas skulle en fjärdedel av all bensin och diesel som används i Sverige kunna ersättas. Forskningsprogrammet Svartlutsförgasning, som avslutades 2010, lyckade både utveckla tekniska lösningar och testa att drivmedlet fungerar.
Läs merFörbränning av fossila bränslen och hushållsavfall och biobränslen orsakar utsläpp av miljöstörande ämnen. Forskningsprogrammet PERSEA, som avslutades 2010, utvecklade metoder som effektivt och miljöanpassat tar hand om flera föroreningar utan att nya skadliga ämnen bildas.
Läs merBränsleceller ett mycket intressant alternativ till fossila bränslen i bland annat fordon. Mistras bränslecellsprogram , som avslutades 2010, tog flera viktiga steg för att konkurrenskraftiga bränsleceller ska kunna användas i både fordon och i annan elkrävande utrustning.
Läs merStora mängder kemikalier i form av bekämpningsmedel och handelsgödsel används årligen inom jordbruk, skogsbruk och fritidsanvändning av mark. Forskningsprogrammet MASE, som avslutades 2010, har utvecklat mikroorganismer som på motsvarande sätt kan ge näring eller skydd.
Läs merIdag används ofta metallföreningar och organiska biocider för att minska påväxten men med den bieffekten att andra marina organismer skadas. Forskningsprogrammet Marine Paint, som avslutades 2010, utvecklade under programperioden ett ekologiskt alternativ som effektivt förhindrar organismer att börja växa på fartyg och båtar.
Läs merFrågan om vad människan är skyldig till, och vad som är naturligt är central i miljödebatten. Svaret är inte minst viktigt för att vi ska ha en förståelse för vad som orsakar förändringar i vår miljö – särskilt ur ett strategiskt perspektiv. Med hjälp av en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost har forskningsprogrammet ”Deeper access, deeper understanding”, som avslutades 2010, studerat orörda platser för att komma närmare svaren på frågan.
Läs merÖstersjöprogrammet BONUS: Viable Ecosystems and Innovation, har öppnat sin första utlysning av medel till forskning om Östersjöns miljö och samhällsutveckling.
Läs merSkogen ska både ge oss virke och biodrivmedel samtidigt som den ska ska kunna utnyttjas för rekreation, som kolsänka samtidigt som den biologiska ska mångfalden bevaras. Det skapar en komplex väv där olika intressen har olika visioner om framtidens skogar.
Läs merForskningsprogrammet MAT 21, som avslutades 2008, hade som mål att visa på vägar och valmöjligheter för det svenska jordbruket. Här kombinerades högt ställda krav på miljöhänsyn, djuromsorg med produktkvalitet och god lönsamhet för lantbrukare och livsmedelsindustri.
Läs merNaturbetesmarker tillhör de artrikaste naturtyperna vilket gör dem viktiga för den biologiska mångfalden. I Sverige och övriga EU har dessa marker krympt sedan 1980-talet och därmed har även artrikedomen minskat. Forskningsprogrammet HagmarksMISTRA, som avslutades 2008, har med naturvetenskaplig, ekonomisk och sociologisk forskning analyserat reglerna, föreslagit förändringar, undersökt böndernas livsbetingelser och gjort storskaliga fältförsök för att förbättra den biologiska mångfalden.
Läs merForskning inom forskningsprogrammet ASTA, som avslutades 2007, var inriktad mot att stödja nationellt och internationellt luftvårdsarbete. Programmet fokus var på försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, effekter av marknära ozon på vegetation, samt långväga transport av partiklar. ASTA gav under programperioden viktiga bidrag till utvecklingen av internationellt luftvårdsarbete, exempelvis till EU:s luftvårdsstrategi.
Läs merÖvergödning är ett av de största miljöproblemen i Östersjön, framförallt är det kväve och fosfor från olika källor som påverkar ekosystemen i havet. Forskningsprogrammet MARE, som avslutades 2006, har kopplat samman olika typer av information om hur havet fungerar, hur kväve och fosfor sprids och används och samtidigt som de har beräknat kostnaden för att på olika sätt minska denna tillförsel.
Läs merFjällvärlden har låg biologisk mångfald och är känslig för överutnyttjande. Trots det används fjällen för en lång rad olika verksamheter, allt från renskötsel till gruvdrift. Forskningsprogrammet Fjäll-MISTRA, som avslutades 2006, arbetade för att skapa en kunskapsbas för en gemensam syn på resurshushållning, och för hur olika intressen ska kunna samordnas för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av fjällvärlden.
Läs merInsekter orsakar enbart i Sverige skador på skördar för flera miljarder kronor om året men de kemiska metoder som finns för att bekämpa skadeinsekterna har ofta allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Flera av forskningsresultaten från forskningsprogrammet Biosignal, som avslutades 2005, har resulterat i hållbara, effektiva och ekonomiskt rationella bekämpningsmetoder mot skadeinsekter.
Läs merEtt långsiktigt hållbart skogsbruk måste både vara ekonomiskt lönsamt och värna den biologiska mångfalden. Forskningsprogrammet SUFOR, som avslutades 2004, har gjort det lättare att hitta en balansen mellan de olika kraven genom att ta fram modeller för att bedöma konsekvenserna av olika skötselalternativ.
Läs merForskningsprogrammet KAM, som avslutades 2004, hade som övergripande målet att utveckla lösningar som minimerar användningen av icke-förnybara resurser och ett mer effektivt utnyttjade av biomassors energipotential. Flera av de lösningar som togs fram inom programmet används idag i stor skala av industrin i både Sverige och i andra länder.
Läs mer