ASTA

Forskning inom forskningsprogrammet ASTA, som avslutades 2007, var inriktad mot att stödja nationellt och internationellt luftvårdsarbete. Programmet fokus var på försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, effekter av marknära ozon på vegetation, samt långväga transport av partiklar. ASTA gav under programperioden viktiga bidrag till utvecklingen av internationellt luftvårdsarbete, exempelvis till EU:s luftvårdsstrategi.

This post is also available in English

Programmet avslutades 2007

Avgörande effekt på det internationella luftvårdsarbetet

Forskning inom ASTA (Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar) var inriktad mot att stödja nationellt och internationellt luftvårdsarbete. Programmet satte fokus på försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, effekter av marknära ozon på vegetation, samt långväga transport av partiklar. Andra mål var att stärka och för framtiden säkra svensk kompetens som kan användas inom det internationella förhandlingsarbetet samt att uppnå bättre förståelse för samspelet mellan vetenskap och politik. ASTA påbörjades 1999 och efter att det avslutades 2007 har forskningen fortsatt inom forskningsprogrammet SCARP – Swedish Clean Air Research Program – där Naturvårdsverket stått som värd. Flertalet av de forskargrupper som hade stöd inom ASTA har också fått stöd inom SCARP. ASTA:s forskargrupper har också varit framgångsrika med att få forskningsanslag via EU:s forskningsbudget.

Vilka resultat har programmet gett?

ASTA gav under programperioden viktiga bidrag till utvecklingen av internationellt luftvårdsarbete, exempelvis till EU:s luftvårdsstrategi. Nya tankegångar har också inkluderats i arbetet inom den internationella luftkonventionen Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). Därtill har programmet bidragit till utvecklingen av avancerade övervakningssystem och kvalificerade mätstationer för luftföroreningar. Ett annat område som bygger på ASTA:s forskning är framtagandet av teoretiska modeller för långväga transporter av luftföroreningar, vilka används som stöd för den europeiska konventionen för gränsöverskridande luftföroreningar.

Luftföroreningars effekter på ekosystem är en annan del av verksamheten inom ASTA. Där har forskningen bidragit till att återhämtning av försurade ekosystem och effekter på biodiversitet från kvävenedfall inlemmats i det internationella luftvårdsarbetet.

På ett mer allmänt plan har ASTA bidragit till att stärka och etablera Sveriges position inom forskningsfältet. Programmet har skapat en rad nya experter på området och de experter som fanns tidigare har förstärkt sin expertis.

En rad vetenskapliga artiklar har publicerats i Science och andra ansedda tidskrifter, både under det att programmet pågick och när det övergick i SCARP.

Vilka har haft nytta av forskningen?

Den kompetens som utvecklades inom ASTA har kunnat utnyttjas i arbetet med en utvärdering av de samlade effekterna av kväve inom Europa – The European Nitrogen Assesment (2011).  Forskningen har ofta utnyttjats i beslutstödsmodeller, så kallade integrated assesment models, som utvecklats av IIASA – International Institute for Applied System Analysis. Sveriges förhandlare i EU:s och FN:s luftvårdsorgan har kunnat använda resultat från ASTA under förhandlingar och därmed övertygat andra länder. Att omgivande länder minskar sina utsläpp är avgörande för att Sverige ska kunna klara sina luftvårsrelaterade miljömål.

”ASTA har haft en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att påverka internationella förhandlingsprocesser.  Vi sitter på spjutspetsforskning och gör man det är det lätt att övertyga andra länder.”
Anna Engleryd, Sveriges internationella förhandlare för FN:s luftvårdskonvention.