Publicerad 2020-03-24

Mistra Carbon Exit om vägar framåt för EU:s klimatarbete

EU:s gröna giv är ett steg i rätt riktning för unionens klimatambitioner, men fortfarande är det oklart hur visionen ska genomföras i praktiken. Det säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit. Nyligen arrangerade forskningsprogrammet ett seminarium för att diskutera hur den gröna given kan påverka svensk industri.

I december presenterade EU-kommissionen den gröna given, European Green Deal, ett ambitiöst klimatpaket som ska ge nettonollutsläpp i unionen år 2050. För att nå dit föreslår kommissionen en lista på åtgärder som ska genomföras.  Ett av de mest uppmärksammade förslagen handlar om att införa införseltullar. Det skulle innebära en avgift för klimatintensiva produkter som importeras till EU – i första hand för stål, cement och aluminium.

Lars Zetterberg, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. FOTO: IVL Svenska Miljöinstitutet

Kommissionen har lagt ett förslag om att införa skyddstullar men vi vet inte om det blir av, säger Lars Zetterberg, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och programchef för Mistra Carbon Exit.

Nyligen presenterade Mistra Carbon Exit ett policyunderlag, en så kallad policy brief, där man studerar konsekvenser av tre olika alternativa sätt att införa skyddstullar. Generellt är tullar inget för ett litet, exportberoende och frihandelsvänligt land som Sverige, konstaterar Lars Zetterberg, men det finns även stora praktiska utmaningar med att införa en klimatavgift på importvaror. En utmaning är att man riskerar att komma i konflikt med World Trade Organization, WTO:s, regler om fri handel.

Så länge EU har ett utsläppshandelssystem där industrin får fri tilldelning av rättigheter att släppa ut koldioxid skulle skyddstullar på importerat stål innebära en konkurrensfördel för europeisk industri.

Om å andra sidan skyddstullar införs för alla varor måste EU också införa tullavgift för de varor som lämnar unionen. Då har man begränsat klimatpolitikens räckvidd, så den bara gäller så länge varorna blir kvar i Europa, konstaterar Lars Zetterberg, som menar att ju mer man studerar frågan desto fler problem framträder.

Den största nyttan med skyddstullar är nog att använda det som ett hot, för att få resten av världen att skynda på sin omställning mot lägre klimatutsläpp. Isåfall behöver förslaget aldrig ens genomföras.

Så påverkas svensk industri av den gröna given

I februari bjöd Mistra Carbon Exit in industrin till ett frukostseminarium för att diskutera hur svensk industri påverkas av den gröna given. I panelen satt förutom Lars Zetterberg också SSAB:s hållbarhetschef Thomas Hörnfeldt och chefen för EU-kommissionens representation i Sverige Katarina Areskoug Mascarenhas.

Sverige är väldigt beroende av politiken i EU. Många av de frågor vi ser som viktiga inom Mistra Carbon Exit är även sådana som finns med på EU:s agenda i gröna given.

Överlag är EU:s gröna giv ett klart steg framåt i unionens ambitioner för klimatarbetet, enligt Lars Zetterberg, inte minst för att den skärper klimatmålet till nettonollutsläpp 2050. Men också för hur arbetet organiseras, säger han.

Kommissionens vice ordförande Frans Timmermans får ett övergripande ansvar att genomföra den gröna given, och han får ett starkt inflytande även över andra direktorat, exempelvis inom näringsliv och innovation.

Under seminariet diskuterades även frågan om hur EU:s utsläppshandel kommer att påverkas framöver. Även på detta område har Mistra Carbon Exit nyligen tagit fram ett policyunderlag. Det är troligt att utsläppshandeln framöver kommer att inkludera fler sektorer än idag. Som en del av den gröna given föreslår EU att sjöfarten inkluderas i handelssystemet, tidigast från 2026.

Sjöfarten står för en mindre del av EU:s totala utsläpp och kommer inte ha en stor påverkan på EU:s klimatvision. Men det är ett principiellt viktigt steg, eftersom det är en bransch som är svår att styra, internationella sjötransporter lyder inte under vanlig miljölagstiftning, säger Lars Zetterberg.

Infångning och lagring av koldioxid är ett annat område av intresse för gemensamma EU-insatser. Här planerar Mistra Carbon Exit att ta fram ett policyunderlag under 2020. Framöver räknar Lars Zetterberg även med att även publicera ett underlag som rör frågor om grön offentlig upphandling, som ett sätt att styra mot nettonollutsläpp 2050.

På det här området har Sverige kommit längre än EU, och intresset för grön upphandling är väldigt stort på EU-nivå. Här finns goda erfarenheter att hämta från Sverige, säger Lars Zetterberg.

Text: Henrik Lundström