Publicerad 2022-04-07

Mistra Food Futures utvecklar framtidens hållbara livsmedelssystem

Mistra Food Futures utvecklar en vetenskapligt baserad plattform som bidrar till en omställning för ett hållbart och resilient livsmedelssystem. En utmaning som nu får stort medialt intresse. Ett område där politiska styrmedel riskerar att slå snett. En forskningsfråga som involverar många partners med skilda mål och utgångspunkter.

Mistra Food Futures utvecklar strategier som ska leda till ett ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart och resilient svenskt livsmedelssystem som levererar hälsosam mat. Forskningsprogrammet startade upp hösten 2020, mitt under pandemin. All interaktion, alla möten, diskussioner och seminarier har skett digitalt. Det har trots allt fungerat mycket väl, konstaterar programchef Helena Hansson, som nu ser fram emot att de alla ska får träffas fysiskt på en kommande programkonferens.

För det har varit ett händelserikt första år. Pandemin, klimatdebatten och kriget i Ukraina har satt frågan om livsmedelsförsörjning på agendan.

Helena Hansson, professor vid SLU och programchef för Mistra Food Futures.

– Betydelsen av det vi arbetar med har aktualiserats än mer, vi märker tydligt att det mediala intresset för våra frågor är stort. Jag har aldrig under min karriär upplevt detta mediala intresse för livsmedelsförsörjning, resiliens och hållbarhet. Vi har inte ändrat något i forskningsprogrammets struktur till följd av världsläget, men kriget har satt resiliensbegreppet i perspektiv, berättar Helena Hansson.

Under det första året har också programmets åtta arbetspaket kommit igång. Ett av arbetspaketen fokuserar på scenarios för framtida livsmedelssystem. Helena Hansson berättar att arbetet kretsar runt fyra scenarios; food as industry, food as tech, food as culture och food forgotten.

– Det första handlar om att fortsätta enligt den nuvarande svenska livsmedelsstrategin. Den andra handlar om att producera mat på mer tekniska sätt än i form av jordbruk. Den tredje handlar om en diskurs runt miljöfrågan och matens påverkan på landskap med många nischade lantbrukare och produktion i korta värdekedjor. Och det fjärde, sorgligt nog, att livsmedelsproduktionen får mindre utrymme i Sverige.

Forskargruppen som arbetar med scenarios släpper under hösten en rapport om arbetet och tanken är att de andra arbetspaketen ska ta arbetet med scenarierna vidare.

– Scenarierna utgör basen för detta arbete och är en grund för vårt framtida arbete med att bland annat utvärdera konkreta åtgärder för att nå nettonollutsläpp och skapa ett mer hållbart jordbruk och livsmedelssystem, berättar Helena Hansson.

Konceptuellt ramverk för hållbarhet

Ett av de andra arbetspaketen arbetar med att identifiera framtida indikatorer för att mäta hållbarhet inom livsmedelssystemet. Helena Hansson förklarar att utgångspunkten är att nuvarande ramverk inte tydliggör den hierarki som finns gällande hållbarhetaspektens tre dimensioner och att de därför krockar. Som ett konkret exempel lyfter hon utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk.

– Slutsatsen blev att jordbruket först och främst behöver vara lönsamt, sedan kan det bli fossiloberoende. Ser vi bara till de ekonomiska aspekterna, och inte relationen med de miljömässiga och sociala aspekterna, kommer vi inte vidare och hittar långsiktiga åtgärder och lösningar. Vi fastnar i den eviga trätan där de tre dimensionerna ses var för sig, istället för hur de hänger ihop och kan gynna varandra. Här behövs ett konceptuellt ramverk som ger vägledning.

Olika syn på vad som ska uppnås

Samtidigt samlar Mistra Food Futures partners från olika delar av livsmedelskedjan som inte sällan har olika mål och olika tyngd på de tre hållbarhetsaspekterna. Helena Hansson förklarar att de redan från början insåg att de inte kommer att skapa ett Mistra Food Futures där alla har samma målsättning med sitt deltagande i programmet. Det är inte heller önskvärt. Olika utgångspunkter och synsätt behövs. Däremot är det tydligt att alla som är med i programmet delar samma vision om ett hållbart och resilient svenskt livsmedelssystem.

– Det är också viktigt att det finns en medvetenhet om att våra partners från näringsliv, offentlig sektor och akademin går in i arbetet med olika syn på vad de vill uppnå och olika syn på vem som ska bidra till att målen uppnås. För att tydliggöra detta inledde vi programstarten med en workshop där vi belyste just våra olika mål med att delta i programmet. Att de måste få vara diversifierade och att vårt fokus inte handlar om att nå samsyn, säger Helena Hansson.

När forskningsprogrammet nu klivit in i sitt andra år kommer mycket kraft att läggas på att stärka kopplingen mellan de olika arbetspaketen. Här är de yngre forskarna som skapar länkar emellan betydelsefulla. Även dialogerna med programmets partners kommer att fördjupas.

– Vi vill samtala om hur omställningen kan ske samtidigt som pandemin och kriget pågår. De politiska förslag vi sett på senaste tiden är inriktade på att lösa kortsiktiga problem trots att vi behöver hålla upp blicken och inte tappa fokus på långsiktiga satsningar. Här behövs fördjupande samtal om hur vi både löser kortsiktiga problem och samtidigt håller fokus på miljöfrågorna, konstaterar Helena Hansson.