Publicerad 2018-10-31

Mistra Geopolitics kartlägger fosforflödet

Karin Eliasson, forskare inom Mistra Geopolitics, vill öka medvetenheten om riskerna med dagens globala hantering av fosfor. Fosfor påverkar miljön, men hanteringen är även geopolitiskt sårbar.

Från brytning av fosfatmalm i Marocko till övergödande utsläpp i Östersjön – de globala flödena av fosfor står i fokus för Karin Eliassons forskning. Hon vill i sitt projekt initiera en diskussion med svenska nyckelaktörer om hur hanteringen kan bli mer hållbar.

– Sverige ligger långt framme inom hållbarhet, men när det gäller konsumtion av importerade varor och produktion har vi mycket att jobba med. Vår matkonsumtion skapar miljöproblem på andra håll i världen, men den är också sårbar, säger Karin Eliasson, doktorand vid Tema Miljöförändringar vid Linköpings universitet och en av forskarna inom Mistra Geopolitics.

Dagens livsmedelsproduktion är helt beroende av tillgång till fosfor. Utan fosfor – en viktig komponent i handelsgödsel – skulle vi inte kunna producera lika mycket mat. Ur hållbarhetssynpunkt är dock hanteringen av fosfor problematisk av flera skäl. Delvis på grund av den miljöpåverkan som uppstår, alltifrån brytning av fosfatmalm till läckage av fosfor från jordbruk.

Fosfor är dessutom en ändlig resurs. Förr eller senare tar reserverna, i form av högkvalitativ brytbar fosfatmalm, slut. De globala fosfortillgångarna koncentrerade till ett fåtal länder.

– Mer än 90 procent av de globala reserverna av fosformalm finns i sex länder; Marocko, Kina, Algeriet, Syrien, Jordanien och Sydafrika. Det gör tillgången på fosfor sårbar. I händelse av framtida konflikter finns en risk att fosfor kan bli svårt att få tag på, säger Karin Eliasson.

I flera länder med stora fosforreserver råder redan idag politisk osäkerhet. Tre fjärdedelar av jordens kända fosforresurser kontrolleras av Marocko – delvis finns reserverna i Västsahara som ockuperas av Marocko i strid med FN:s beslut.

Tidigare i höst deltog Karin Eliasson vid en tvärvetenskaplig konferens i Brasilien om fosfor, Sustainable Phosphorous Summit, tillsammans med bland annat kollegan inom Mistra Geopolitics Tina Neseth. Karin Eliasson presenterade då en kartläggning av hur fosforhanteringen, längs en lång kedja, är kopplad till exempelvis svensk köttkonsumtion:

  • Fosfor bryts i gruvor i Marocko och ett fåtal andra länder för att senare omvandlas till handelsgödsel.
  • En del handelsgödsel exporteras till Brasilien, för odling av sojabönor.
  • Sojabönorna importeras av svenska köttproducenter för djurfoder, varpå fosforn hamnar på svenska konsumenters tallrikar.

– Flödet av fosfor är komplext. Svensk matproduktion kan potentiellt påverkas av förändringar längs hela den långa kedjan. Samtidigt orsakar vår produktion och konsumtion av mat miljöproblem både i Brasilien och i Marocko.

Karin Eliasson vill i sitt avhandlingsprojekt, öka medvetenheten hos aktörer om det svenska beroendet av fosfor och vilka risker det medför. I sin forskning arbetar hon tillsammans med Tina Neset och Victoria Wibeck, båda vid Linköpings universitet, men samarbetar också med andra forskare inom Mistra Geopolitics.

Senare i projektet ska hon samla externa aktörer i så kallade fokusgrupper, där deltagarna får pröva olika scenarier och reflektera över hur hållbarheten kan öka. Representanter från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt näringslivet är några av de aktörer som kommer att bjudas in.

– Tillsammans ska vi diskutera och undersöka de här komplexa flödena och sambanden med hjälp av kartor och andra interaktiva visualiseringar. Hur ser fosforflödena ut? Hur påverkas vi i Sverige? Och hur påverkar vi omvärlden?

En del av forskningen handlar om att skapa underlag för visualiseringar. För närvarande pågår utveckling av webbaserade datorverktyg.

– Exempelvis kommer vi att ta fram miljödata om de kommuner i Brasilien som vi köper sojabönor ifrån. Genom att kombinera med handelsdata över den fosfor som används i Sverige kan vi se hur köttproduktion i Sverige påverkar miljön lokalt på platser i Brasilien.

Förhoppningsvis leder fokusgrupperna på sikt till nya åtgärder och strategier, exempelvis kring frågor som rör jordbrukspolitik, infrastruktur och återvinning av fosfor. Men det är inget uttalat mål för forskningen.

– Jag kommer inte att föreslå konkreta lösningar. Projektet, liksom hela programmet Mistra Geopolitics, jobbar med det som kallas medskapande forskning. Vi ska arbeta tillsammans med externa aktörer, där vi som forskare kan bidra med fakta och förståelse, samtidigt som aktörerna bidrar med sin kunskap och sina frågeställningar, säger Karin Eliasson.

Fakta om programmet

Det övergripande målet för Mistra Geopolitics är att kritiskt undersöka samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globala klimat- och miljöförändringar.

Arbetet är organiserat i fem tvärvetenskapliga forskningsområden (work packages), sker i nära dialog med femton intressenter (stakeholder partners) och bedrivs i partnerskap mellan SEI (Stockholm Environment Institute), SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), universiteten i Linköping, Uppsala, Stockholm och Lund samt tankesmedjorna E3G (Storbritannien) och Adelphi (Tyskland). Programmet är finansierat av Mistra.

På hemsidan www.mistra-geopolitics.org finns mer information om programmet, presentation av forskarna och videoklipp med exempel på aktuella frågeställningar.

 

Text: Henrik Lundström