Publicerad 2018-10-31

Perenna grödor klarar extremväder bättre

Sommarens torka resulterade i att Sveriges lantbrukare fick betydligt mindre skördar än normalt. Undantaget var Anna Westerbergh, forskare på SLU i Uppsala. De perenna varianterna av korn och vete på hennes försöksodling klarade sig bra.
– De har haft en bra vegetativ och reproduktiv tillväxt under sommaren och har inte alls påverkats negativt på samma sätt som ettåriga sädesslag.

Sommarens extremväder tydliggjorde att vårt nuvarande jordbrukssystem är sårbart. Och att livsmedelsförsörjning är en framtidsfråga som angår hela samhället.

I det perspektivet fick Mistra-programmet AquaAgri, som precis har avslutas och som har haft som mål att ta fram framtidens mat, en än större aktualitet än tidigare.

Det gäller inte minst det projekt, av totalt fem, som hade som mål att utveckla perenna grödor. Poängen med dem är att de får möjlighet att utveckla sitt rotsystem under lång tid vilket gör att de får bättre förutsättningar att klara av både torka och väta. Andra fördelar är att de kan lagra in mer kol i marken, behålla mer av sina näringsämnen och inte minst viktigt, kräva mindre energi- och arbetsinsatser från lantbrukaren.

Torkan visade att teorin stämde i praktiken. Åtminstone på en viktig punkt, de fleråriga grödorna som Anna Westerbergh och hennes forskarkollegor odlade på en gård i Vattholma utanför Uppsala klarade sommaren betydligt bättre än de ettåriga släktingarna som växte på de omgivande fälten. Och de inte bara överlevde, de hade även en god tillväxt.

–  Jag har aldrig sett så tydlig skillnad mellan ettåringar och fleråriga sädeslag som i år. Den perenna stråsäd som vi satte förra året har vi inte vattnat alls, men den har ändå utvecklats fint. Säden har vuxit till sig och har gett en bra skörd och har inte tagit stryk på det sätt som den ettåriga säden har gjort, säger en optimistisk Anna Westerbergh som är docent och forskare på SLU i Uppsala och ledare för projektet perenna grödor.

Trots det är vägen till ett verkligt genombrott för sädesslag som inte behöver sås varje år både lång och krokig. Den stora utmaningen är att få fram varianter som ger lika god avkastning som dagens grödor.

– Men sommaren har gjort oss övertygade om vikten av att jobba vidare med att utveckla perenn stråsäd. Både för en ökad livsmedelssäkerhet och för ett få fram ett mer uthålligt jordbruk, säger Anna Westerbergh.

Problemet är att dagens jordbruk inte är uthålligt och har negativa effekter på miljön, säger hon. I förlängningen av den tanken menar hon att vi måste gå mot odlingssystem som inkluderar perenna sädesslag.

– Vi står inför många utmaningar, men med dagens kunskap om genetik och olika växtförädlingsmetoder har vi goda möjligheter att lyckas, och vinsterna kan bli stora.

Fördelar med fleråriga sädesslag utifrån studier på gräs

  • Perenna sädesslag utvecklar ett kraftigare rotsystem än ettåriga, vilket gör att de mera effektivt kan ta upp näringsämnen från jorden.
  • En planta som får växa under flera säsonger binder mera kol i marken och minskar utlakning av näringsämnen.
  • Det perenna växtsättet ger dessutom en stor fördel på våren. Då finns plantorna redan i jorden och kan sätta igång att växa så snart förutsättningarna är de rätta. Därmed får de en längre växtsäsong, vilket gynnar upptag av kol och näringsämnen, och skulle dessutom kunna göra det möjligt för lantbrukaren att ta ut flera skördar per år.
  • Genom ett utvecklat rotsystem har de möjlighet att klara både torka och väta bättre och samtidigt kan det odlas på näringsfattigare jordar och användas som fånggrödor.
  • Eftersom fälten inte behöver plöjas varje år minskar näringsläckaget till omgivande vattendrag och utsläpp av växthusgaser. Även energi- och bränsleförbrukningen minskar.
  • Den minskade markbearbetningen minskar störningen för de ”goda” mikroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden och ger en bättre jordkvalitet. Minskad markbearbetning innebär även att jorden inte packas så hårt som vid odling av ettåriga grödor, vilket minskar jorderosionen.

 

Läs mer om programmet AquaAgri och perenna grödor här

Text: Per Westergård