Publicerad 2020-03-25

Resursslöseriet kryper under skinnet

Efter åtta år har forskningsprogrammet Closing the Loop nu kommit i mål. Under ett slutseminarium i början av mars redovisades resultaten. Ett budskap från dagen var att tajmingen nu är perfekt för att ta steg mot en ökad användning av återvunna material.

Forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop har under åtta år undersökt hur återvinningen av de material som används i samhället ska kunna återanvändas mer effektivt. Det har man gjort i delprojekt som har fokuserat på allt från pappersbrukens grönlutsslam till bilkarosser.  Under ett slutseminarium i början av mars tydliggjordes programmets resultat. Ett återkommande mantra under dagen var värdet av samarbetet mellan de olika delprojekten, trots att de sinsemellan är mycket olika.

Bild på Evalena Blomqvist

Evalena Blomqvist, programchef på Closing the loop

– Resursslöseriet börjar krypa under skinnet på många. Därför är det nu rätt tid att agera för dem som vill öka användningen av återvunna material, är programchefen Evalena Blomqvists budskap.

– För mig var utbytet av tankar mellan projekten bland det mest lärorika, säger Hanna Ljungqvist Nordin, som var ledare för projektet Explore som hade som uppgift att studera fordonsflottans materiallinnehåll för att se hur återvinningen just där skulle kunna förbättras.

Hon får stöd av Max Björkman, som var aktiv inom Constructivate, ett projekt som fokuserade på bygg- och rivningsavfall.

– Jag kunde inte föreställa mig att jag hade något att lära mig av dem som studerade grönlutslam, men ganska snart blev det tydligt att vi har mängder med gemensamma frågeställningar. Genom att vi började angripa gemensamma utmaningar tillsammans kom vi längre än vad vi hade gjort om vi arbetat utan stöd av varandra.

”Vi måste sluta leva som att vi har oändliga resurser”

Evalena Blomqvist höll, i sin roll som programchef, ett öppningsanförande på slutkonferensen, där hon konstaterade att det nu är dags att sluta gräva upp nya råvaror, så kallade jungfruliga material.

– Under min uppväxt fick jag lära mig att släcka lampor för att spara energi. Det är naturligtvis inte fel men energi är en resurs som till skillnad från material återskapas. Därför måste vi sluta leva som om världen rymmer oändligt med resurser. Så är det inte.

Det är inte bara en resursfråga, det handlar lika mycket om ekonomi. Värdet på det material som inte återvinns är nämligen gigantiskt.

– Uppskattningsvis cirkuleras bara fem procent av allt material som används i världen, och då ofta med ineffektiva återvinningsmetoder. Det leder i sin tur till förluster på omkring 700 miljarder dollar per år, och frågan blir då varför det är så svårt att få till en affärsmodell som fungerar. Möjligen beror det på att återvinning än så länge inte är en norm.

Tonen i anförandet var dock i huvudsak positivt. En förändring är på gång.

– Nu är det rätt tid att agera för dem som vill öka användningen av återvunna material, därför kan jag bara säga; grattis – ni jobbar med världens viktigaste fråga.

12 uppmaningar för effektivare återvinning

Mistra Closing the Loop har under slutfasen formulerat tolv budskap till dem som har störst ansvar för att få återvinningen att fungera bättre.

Till industrin och kommunerna skickar de en uppmaning om att återvunna material måste börja ses som en unik resurs – även om de aldrig har samma egenskaper som nyvunna material. Industrin och kommunerna måste lära sig att värdera det återvunna materialets egenskaper eftersom vi inte har råd med de förluster som uppstår när vi konverterat ändliga råvaror till jungfruliga. Därför gäller det att ta ansvar för rena och homogena materialflöden samt att dela på data för att skapa pålitliga återvinningsloopar. Gör vi det kan vi minska aptiten på nyvunna resurser.

Till myndigheterna skickar programmet en vädjan om att de ska stimulera en materialanvändning som ryms inom jordens resurser. Men också korrekta riskbedömningar för att ge fler mod att hantera kemikalier. Andra budskap är behovet av att skapa en marknad för återvunnet material samt nödvändigheten av att gå från insamling av enbart bulkmaterial till en mer hållbar återvinning. För att lyckas med det måste myndigheter börja stödja omvälvande förändringar.

Till forskare skickar Mistra Closing the Loop ett budskap om behovet av mer innovation. Både för att kunna fatta hållbara riskbeslut, välja rätt återvinningsmetoder samt få till ökade investeringar.

Forskarna motiverar uppmaningen med att när återvunnet material är en del av företagens affärer behövs kunskap för att förstå risknivå samt ansvar och hur risker och vinster ska delas. Ökad kunskap behövs även om hur man väljer hållbara återvinningsprocesser för att på så sätt få till en högvärdig materialåtervinning.

– Återvinning måste gå från att vara en nisch till att bli norm. För att lyckas måste vi ha modiga ledare som är villiga att ta steg framåt, samtidigt som vi måste sluta hänga ut dem som vågar testa, även om resultatet i slutändan ibland blir fel, säger Evalena Blomqvist.

På frågan om vad hon tror kommer att vara det bestående värdet av programmet om tio år tror hon att de tankar som de nu presenterar då kommer att ha fått ett verkligt genomslag. Som att vi kommer att titta på risker förknippade med återvunna material på ett nytt sätt och att företag kommer att ha tagit till sig budskapet om att återvunnet inte är näst bäst.

– Då kommer det vara självklart att det som vi idag ser som avfall kommer att betraktas som ett viktigt material med unika egenskaper.

De sex fristående projekt som tillsammans har utgjort programmet Closing the Loop är:

  • Constructivate – som har fokuserat på bygg- och rivningsavfall, särskilt plast och betong.
  • Explore – som har studerat fordonsflottans materialinnehåll och hur återvinningen kan förbättras.
  • EBaR − som har utvecklat metoder för att utvinna zink och mangan ur alkaliska batterier.
  • CiMMREC − som har utforskat samverkan i återvinningsloopar i tillverkningsindustrin.
  • GLAD – som har visat att pappersbrukens restprodukt grönlutslam kan användas för att rena gruvavfall.
  • Mistra Fines – som har kartlagt innehållet i restfraktionen shredder fines och hur den skulle kunna återvinnas istället för att deponeras. Projektet avslutas först senare under 2020.

Den slutliga syntesrapporten från programmet hittar du här.

En kortare svenskspråkig populärvetenskaplig rapport, som inkluderar programmets tolv budskap, finns här.

Text: Per Westergård