Hur ser det hållbara samhället ut år 2045? Och hur når vi dit? I Mistras session Vägen till en hållbar framtid – möjligheter, utmaningar och myter pekade forskare från fyra av Mistras forskningsprogram på möjligheter, bemötte utmaningar och myter för att bana väg för den omställning som krävs på olika nivåer i samhället.

Mattias Lindahl, programchef för Mistra REES med fokus på en cirkulär omställning, anser att vi idag saknar den övergripande bilden av vad ett hållbart samhälle innebär och drar paralleller till folkhemmet som en vision som samhället tillsammans kan jobba för. En viktig del av arbetet menar han är språk och begrepp.

– Det handlar helt enkelt om storytelling. Vi kan plocka fram hur mycket forskningsresultat som helst, men vi behöver använda dem och använda dem rätt, för att undvika låsningar kopplade till beteenden. Vi behöver stanna upp och fundera på den kunskap vi redan har och hur vi kan utnyttja den bättre, säger Mattias Lindahl.

Desinformation – hot mot omställning och demokrati

Inom forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication har forskaren Amelia Mutter studerat desinformation och myter kopplat till hållbarhet. Hon anser att detta är det största hotet både mot den hållbara omställningen och demokratin. Bland annat nämner Amelia Mutter hur klimatkrisen som hot kan leda till handlingsförlamning och hur desinformation om vindkraft sprider sig på sociala medier. Falska sanningsanspråk bygger misstro mot politik och myndigheter och påverkar vår bild av framtiden och därmed omställningstakten.

– Vi behöver ny teknik och policybeslut men också tala mer om kulturen i samhället. Vi kan inte ta beslut om en framtid vi inte kan föreställa oss finns. Här är en gemensam vision viktig, säger Amelia Mutter.

”Klär klimatpolitiken i säck och aska”

Forskningsprogrammet Fairtrans arbetar för en rättvis klimatomställning. Mikael Karlsson, en av forskarna i programmet ger flera exempel på när han anser att partiledare, som har en framträdande roll i samhället, har spritt myter, desinformation och lögner. Bland annat när statsminister Ulf Kristerssons i regeringsförklaringen sa att Sverige på 1970-talet blev en av världens första nästan helt fossilfria industrinationer, när Annika Strandhäll, miljöminister i den förra regeringen hävdade att miljöbudgeten alltid minskar i slutet på varje mandatperiod eller när Ebba Busch i en partiledardebatt sa att elbilar kostar en miljon kronor.

– När man klär klimatpolitiken i säck och aska blir det jättesvårt att bedriva klimatpolitik. Och här sticker Sverige ut. Von der Leyen driver EU:s klimatpolitik framåt på ett sätt jag aldrig tidigare sett, och så går Sverige åt andra hållet, säger Mikael Karlsson.

Samtidigt tror Mikael Karlsson att EU:s politik och näringslivets frammarsch kommer att leda till förändring.

För att komma på rätt kurs och skapa tillit finns behov av en mer långsiktig klimatpolitik, anser Filip Johnsson, programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification. Han är precis som Amelia Mutter inne på att det också handlar om att bygga normer och värderingar.

– Framtidsbilder är ofta förenklade med människor som cyklar i solsken. Vi behöver bli bättre på att förmedla vad ett hållbart samhälle är, här är bland annat skolan viktig. Pratar vi industripolitik så är det lätt att peka på att det blir dyrt. Men när vi i forskningen räknar på värdekedjor är kostnaden för slutprodukterna marginell. Här har vi en stor uppgift i att förklara och analysera för att visa på möjligheterna.

Se hela sessionen här: