Svensk infrastruktur står inför stora utmaningar. Många vatten- och avloppsanläggningar, vägar och järnvägar är ålderstigna, och på många håll finns ett omfattande underhållsbehov. En infrastruktur i dåligt skick har betydande negativa konsekvenser för både samhällsekonomi och miljö.
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merI FN:s hållbarhetsmål finns hållbar konsumtion och produktion med som ett av 17 mål, vilket ställer krav på medlemsländerna att hitta konkreta lösningar mot en omställning. Mistra Sustainable Consumption är Mistras svar på den utmaningen, och programmet greppar viktiga delar av vår konsumtion: mat, semestrar och inredning.
Läs merVi befinner oss i en tidsålder som kännetecknas av en omfattande mänsklig påverkan på jorden och dess geologiska utveckling. För att hantera dessa utmaningar behövs forskning som kan omfatta allt från natur och ekologiska sammanhang till sociala skillnader och etik. Men även skapa relationer och politiska identitetsprocesser. Forskningsprogrammet The Seed Box möter utmaningarna genom att samla tvärvetenskaplig kompetens inom kultur, samhälle, natur och miljöforskning.
Läs merMänniskans inflytande över ekosystemens dynamik ökar, allt från den lokala nivån till hela biosfären. Därför krävs nya principer för förvaltning av naturresurser och miljö, samt radikalt nya angreppssätt för att möjliggöra hållbar förvaltning av komplexa social-ekologiska system. Forskningprogrammet Stockholm Resilience Centre fokuserar på centrala utmaningar som världen står inför idag, och levererar lösningar som världen kommer att behöva i framtiden.
Läs merPlast finns överallt i samhället och är en omistlig del av vår vardag. Men nästan hundra års användning har påverkat både miljön och klimatet. Forskningsprogrammet STEPS målsättningen är att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi.
Läs merMarknader får en allt större betydelse i vårt avreglerade och allt mer globaliserade samhälle. Men kunskapen om hur enskilda marknader fungerar är bristfällig. Forskningsprogrammet Misum arbetar för att bli ett ett internationellt center av hög klass, med syfte att öka förståelsen kring hållbara marknader. Centrumet ska även bidra med kunskap och utbildning inom hållbara marknader, samt fungera som en mötesplats för forskare, beslutsfattare och företag.
Läs merVärldens städer måste gå i en mer hållbar riktning. Det behöver klimatanpassa och säkra resursflöden, samtidigt som städerna skall vara socio-kulturellt resilienta, ekonomiskt framgångsrika samt demokratiskt och effektivt styrda.
Läs merBehovet av att mer effektivt kunna rena bort föroreningar som släpps ut i luft, vatten eller mark ökar. Forskningsprogrammet Mistra TerraClean mål är att utveckla material med förmågan att kommunicera med användarna för att på så sätt få till en jämnare och mer effektiv rening. Det handlar om både att utveckla befintlig teknik och att ta fram nya smartare material.
Läs merSverige har som vision att bli världens första fossiloberoende land. En tuff utmaning som kräver en rad nya lösningar. Mistra SAMS vision är att Sverige år 2030 ska ha nått en tillgänglighet och mobilitet i storstadsregionerna som bidrar till att nå hållbarhetsmålen och som samtidigt tillgodoser behoven hos breda användargrupper.
Läs merIndustrisamhället har sedan starten för över tvåhundra år sedan dominerats av ett linjärt sätt att producera och konsumera varor. Råvaror utvinns, brukas, förbrukas och kastas slutligen. Det innebär ett slöseri med begränsade resurser.
Läs merVäxande företag är en viktig faktor för att skapa nya arbetstillfällen och sörja för ekonomisk tillväxt i samhället. Syftet med Mistra Innovation är att ge små och medelstora företag möjlighet att utveckla innovativa idéer till kommersialiserbara och miljöanpassade produkter och processer. Mistra Innovation riktar sig till samtliga små och medelstora teknikföretag med verksamhet i Sverige, exempelvis inom livsmedels-, energi- och återvinningsindustrin.
Läs merKlimatavtalet i Paris ställer krav på jordens länder. För att avtalet ska bli verklighet krävs kloka politiska beslut, korrekta förutsägelser om framtiden och geopolitisk stabilitet. Det övergripande målet för Mistra Geopolitics är att kritiskt utforska samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globala klimat- och miljöförändringar.
Läs merModeindustrin är global och omfattande. Konsumtionen av kläder fortsätter att öka dramatiskt samtidigt som produkterna inte återanvänds i någon större omfattning. Under produkternas livscykel påverkas människor och miljö, särskilt då klimatet och vatten.
Läs merForskningsprogrammet Mistra Financial Systems ska undersöka hur finansiella marknader och aktörer kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Målet är att skapa nytta genom att utveckla goda idéer kring hur finansiella marknader och aktörer kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Resultaten sak stödja såväl privat och offentligt beslutsfattande som ge underlag för reformer och reglering av finanssektorn.
Läs merMistra Fellows Programme ska bygga samarbeten och öka kunskapsutbytet mellan Mistras olika forskargrupper och internationella forskningsorganisationer. Tanken är att ge fyra yngre forskare verksamma inom ett Mistra-program per år en möjlighet att arbeta för någon internationell organisation med fokus på policyfrågor.
Läs merUtvecklingen av nano- och materialvetenskap har gett många kommersiella nanotekniska tillämpningar. Med nanoteknikens utveckling följer samtidigt frågor kring säkerhet för människor och för miljön. Programmet vill bidra till att undvika oönskade miljökonsekvenser vid nya tillämpningar av nanoteknik, men också hitta sätt som den kan utnyttjas på för att lösa befintliga miljöproblem.
Läs merI takt med samhällets ökande konsumtion skapas allt mer avfall. Forskningsprogrammet Mistra Closing the loop ska bidra till en ökad användning av sekundära råvaror och en ökad konkurrenskraft inom området.
Läs merSenast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Det har slog regeringen fast i 2017 års klimatlag. För att nå dit krävs omfattande systemförändringar i hela samhället. Forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit ska ta fram ny kunskap och utveckla strategier för hur det svenska samhället och svenska företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp.
Läs merGlobalt står livsmedelsproduktionen inför stora utmaningar. Brist på odlingsbar mark och andra naturresurser samt en pågående klimatförändring är några exempel. Den ekonomiska tillväxten bidrar dessutom till att kraven på avkastning hela tiden ökar.
Läs merBehovet av att bygga upp en stabil, trygg och långsiktig kunskaps- och kompetensförsörjning för underhåll av samhällskritisk infrastruktur som VA-anläggningar, vägar och järnvägar med tillhörande byggnader och byggnadsverk är stort.
Läs merDen geopolitiska betydelsen av arktiska och nordliga områden är idag större än någonsin. Intresset för användning av naturresurser ökar enormt till följd av klimatförändringar. Den politiska aktiviteten har intensifierats och det finns ett fokus på ny teknik för exploatering av naturresurser. Mistra Arctic Sustainable Development mål är att utveckla kunskap om de sociala, ekonomiska och politiska aspekterna av en fredlig och hållbar utveckling i Nordeuropa och Arktis.
Läs merSamhället vidtar kontinuerligt åtgärder för miljön, men ibland utan tillräckliga kunskaper om effekten av de olika insatserna. Finns det vetenskaplig evidens för de miljövårdsinsatser som görs? Är de kostnadseffektiva? Kan de rentav vara skadliga? Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) arbetar för en miljövård som står på vetenskaplig grund. Genom systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor ska beslutsunderlaget i det svenska miljöarbetet förbättras.
Läs merLivsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Med dagens befolkningstillväxt och konsumtionsmönster ökar behovet av mat hela tiden. Samtidigt står produktion av mat redan idag för en stor miljöpåverkan, bland annat genom utsläpp av växthusgaser. AquaAgris mål är att ta fram ny kunskap och utveckla vattenbruk och jordbruk i vår del av världen, men att göra det utifrån en global och samhällelig helhetssyn.
Läs merKlimatförändring, globalisering och en allt större konsumtion av energi och råvaror ökar efterfrågan på våra skogliga resurser. Utmaningen är att få skogen att räcka till, och det för många olika behov. Future Forests utvecklar ny kunskap inom flera viktiga områden där nödvändig information för en hållbar utveckling i skogen och skogsbruket idag saknas eller är ofullständig.
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merMistra Innovation inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt. Fjärde utlysningen omfattar 20 miljoner kronor.
Läs merMistra ska investera 40 miljoner kronor i ett nytt forskningsprogram inom nanområdet. En utlysning görs nu för att hitta forskningsmiljöer som både kan kartlägga miljöeffekter av nanomaterial och utveckla nya tillämpningar som löser olika miljöproblem.
Läs merMistra Innovation inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt.
Läs merDe finansiella systemen spelar en avgörande roll i omställningen till en mer cirkulär samhällsekonomi. Mistra utlyser därför medel till ett nytt forskningsprogram om de finansiella systemens möjligheter och begränsningar samt vilka förändringar som krävs för att de ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Läs merMistra-SWECIA, som avslutades 2105, skapade ny kunskap och utvecklade forskningsbaserade underlag för beslut om klimatanpassning. Programmet hade ett särskilt fokus på skogen och på hur svenskt skogsbruk påverkas av ett förändrat klimat.
Läs merMistraPharma, som avslutades 2015, lyckades under den åttaåriga programperioden lägga ett avancerat pussel som har bidragit till att vi idag har en betydligt större förståelse för läkemedels komplexa miljöpåverkan.
Läs merDen internationella klimatpolitiken har gjorts framsteg. Forskningsprogrammet Mistra Indigo, som avslutades 2015, arbetade med att följa och stödja den utvecklingen. Men även med att ta verktyg och instrument som inte är beroende av det internationella ramverket.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med andra partners lämna förslag till ett nytt forskningsprogram om mobilitet och tillgänglighet.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med andra partners lämna förslag till ett nytt forskningsprogram om plast i ett hållbart samhälle.
Läs merHumanistisk miljöforskning är under snabb tillväxt. Forskningsområdet kan bidra med nya perspektiv och lösningar på centrala miljöproblem och en hållbar samhällsutveckling.
Läs merEn stor del av de miljö- och hälsoskadliga utsläppen som skapas kommer från transportsektorn. Därför finns ett stort behov av att förbättra reningen av alla typer av fordon.
Läs merMistra inbjuder forskargrupper att tillsammans med industripartners lämna förslag till ett nytt forsknings- och innovationsprogram om produktdesign för resurseffektivitet.
Läs merDet övergripande målet med denna utlysning är att bidra till en effektivare men samtidigt miljömässigt hållbar odling och uppfödning av växter och djur.
Läs merUtlysning av medel till ett forskningsprogram
Läs merForskningsprogrammet Stålkretsloppet, som avslutades 2013, har kartlagt stålets väg från järnmalm till skrotupplag och utvecklat metoder och teknik för att göra ståltillverkningen mer hållbar.
Läs merDen tvärvetenskapliga forskningen inom SIRP, som avslutades 2013, har fokuserat på finansiering, redovisning, rättsvetenskap, nationalekonomi, företagsledning och psykologi. En huvudfråga var vilken risk/avkastning det innebär att integrera hållbarhetsaspekter vid kapitalförvaltning.
Läs merForskningsprogrammet PlantComMistra, som avslutades 2013, fokuserade på stråsäd, framförallt korn, och dess angrepp av havrebladlus. I Sverige är havrebladlusen den besvärligaste skadeinsekten på vårsådd stråsäd, som korn och havre.
Läs merMistra Arctic Futures, som avslutades 2013, var det första stora svenska samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsprogram som studerade Arktis framtid. Syftet var både att stärka den svenska kapaciteten inom området och öka den strategiska kunskapen om det arktiska området.
Läs merDet finns en ökad insikt om att världens länder blir alltmer beroende av varandra. Därför behövs bättre kunskap och förståelse om hur detta påverkar både människors välfärd och den omgivande miljön, liksom hur dessa utmaningar skulle kunna hanteras.
Läs merInnovativa uppfinningar och nya forskningsresultat minskar belastningen på miljön. Mistra Innovation öppnar en andra utlysning och inbjuder små och medelstora svenska företag att tillsammans med akademiska forskningsorganisationer lämna in ansökan om forskningsprojekt.
Läs merMistra inbjuder forskare att tillsammans med företag och organisationer ansöka om finansiering av forskningsprojekt inom programmet Mistra Closing the Loop II.
Läs merMistra inbjuder svenska forskargrupper att inlämna programförslag på temat hållbar utveckling i Arktis.
Läs merMikroorganismer har visats sig ha potential att ersätta och bryta ner kemiska bekämpningsmedel. Samtidigt kan de minska näringsläckage genom att absorbera näringsämnen. Forskningsprogrammet DOM, som avslutades 2011, fördjupade kunskapen om hur odling av mikroorganismer kan effektiviseras och skalas upp från laboratoriemiljö till storskalig produktion och praktisk användning.
Läs merForskningsprogrammet Clipore, som avslutades 2011, är en av de längsta satsningar som någonsin genomförts inom klimatområdet. Fokus låg dels på användningen av ekonomiska incitament och instrument i klimatpolitikens genomförande, dels utvecklingen av nya ramar. Programmet gav därmed ett värdefullt vetenskapligt underlag som har använts i samband med förhandlingar inom FN:s klimatkonvention samt vid utformning av EU:s system för utsläppshandel men även vid utformningen av andra styrmedel.
Läs merDen urbana utvecklingen är nära kopplad till klimatutveckling och framväxande humana system. Forskningsprojektet The urban mind, som avslutades 2010, erbjud ett historiskt, humanistiskt perspektiv med målet att skapa hållbara urbana livsmiljöer.
Läs merOm den svartlut som bildas när flisad ved kokas till pappersmassa förgasas skulle en fjärdedel av all bensin och diesel som används i Sverige kunna ersättas. Forskningsprogrammet Svartlutsförgasning, som avslutades 2010, lyckade både utveckla tekniska lösningar och testa att drivmedlet fungerar.
Läs merFörbränning av fossila bränslen och hushållsavfall och biobränslen orsakar utsläpp av miljöstörande ämnen. Forskningsprogrammet PERSEA, som avslutades 2010, utvecklade metoder som effektivt och miljöanpassat tar hand om flera föroreningar utan att nya skadliga ämnen bildas.
Läs merBränsleceller ett mycket intressant alternativ till fossila bränslen i bland annat fordon. Mistras bränslecellsprogram , som avslutades 2010, tog flera viktiga steg för att konkurrenskraftiga bränsleceller ska kunna användas i både fordon och i annan elkrävande utrustning.
Läs merStora mängder kemikalier i form av bekämpningsmedel och handelsgödsel används årligen inom jordbruk, skogsbruk och fritidsanvändning av mark. Forskningsprogrammet MASE, som avslutades 2010, har utvecklat mikroorganismer som på motsvarande sätt kan ge näring eller skydd.
Läs merIdag används ofta metallföreningar och organiska biocider för att minska påväxten men med den bieffekten att andra marina organismer skadas. Forskningsprogrammet Marine Paint, som avslutades 2010, utvecklade under programperioden ett ekologiskt alternativ som effektivt förhindrar organismer att börja växa på fartyg och båtar.
Läs merDet moderna industrisamhället har blivit alltmer beroende av fossila råvaror för att skapa plast, detergenter, bläck, färger, lim, läkemedel och olika hygienprodukter. Dagens råvara är både ändlig och miljöskadlig och därför behövs alternativ. Forskningsprogrammet Greenchem, som avslutades 2010, påbörjade ett paradigmskifte inom den kemiska industrin för att basen för deras verksamhet ska från fossila- till förnyelsebara råvaror.
Läs merFrågan om vad människan är skyldig till, och vad som är naturligt är central i miljödebatten. Svaret är inte minst viktigt för att vi ska ha en förståelse för vad som orsakar förändringar i vår miljö – särskilt ur ett strategiskt perspektiv. Med hjälp av en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost har forskningsprogrammet ”Deeper access, deeper understanding”, som avslutades 2010, studerat orörda platser för att komma närmare svaren på frågan.
Läs merÖstersjöprogrammet BONUS: Viable Ecosystems and Innovation, har öppnat sin första utlysning av medel till forskning om Östersjöns miljö och samhällsutveckling.
Läs merFör tusentals av de kemiska föreningar som används idag är hälso- och miljöeffekterna ofullständigt kända. Genom att sammanföra forskare inriktade mot såväl miljökemi och toxikologi som lagstiftning och riskhantering lyckades programmet NewS, som avslutades 2009, påverka den slutliga utformningen av den europeiska kemikalielagstiftningen REACH.
Läs merSkogen ska både ge oss virke och biodrivmedel samtidigt som den ska ska kunna utnyttjas för rekreation, som kolsänka samtidigt som den biologiska ska mångfalden bevaras. Det skapar en komplex väv där olika intressen har olika visioner om framtidens skogar.
Läs merProgrammet Transport Mistra, som avslutades 2008, har ökat förståelsen om beslutsfattande och trafikplanering och utvecklat praktiska verktyg som gör transportsystemet mer hållbart.
Läs merForskningsprogrammet MAT 21, som avslutades 2008, hade som mål att visa på vägar och valmöjligheter för det svenska jordbruket. Här kombinerades högt ställda krav på miljöhänsyn, djuromsorg med produktkvalitet och god lönsamhet för lantbrukare och livsmedelsindustri.
Läs merNaturbetesmarker tillhör de artrikaste naturtyperna vilket gör dem viktiga för den biologiska mångfalden. I Sverige och övriga EU har dessa marker krympt sedan 1980-talet och därmed har även artrikedomen minskat. Forskningsprogrammet HagmarksMISTRA, som avslutades 2008, har med naturvetenskaplig, ekonomisk och sociologisk forskning analyserat reglerna, föreslagit förändringar, undersökt böndernas livsbetingelser och gjort storskaliga fältförsök för att förbättra den biologiska mångfalden.
Läs merEn viktig stötesten i de internationella förhandlingarna är om och hur mark och vegetation kan användas som sänka för växthusgaser. Forskningsprogrammet LUSTRA, som avslutades 2007, utvärderade markens roll samt föreslog strategier för hur nettotillförseln av växthusgaser från skogsmarker ska minska.
Läs merLjud, även vid låga decibeltal, orsakat hörselskador, ökar risken för sömnrubbningar samt tidigt död i samma omfattning som olyckor i trafiken. Forskningsprogrammet ”Ljudlandskapet för bättre hälsa”, som avslutades 2007, utarbetade ett ”ljudlandskapstänkande” och ”ljudlandskapskoncept” som kan användas när nya bostadsområden uppförs och för att förbättra ljudbilden i befintliga boendemiljöer.
Läs merForskning inom forskningsprogrammet ASTA, som avslutades 2007, var inriktad mot att stödja nationellt och internationellt luftvårdsarbete. Programmet fokus var på försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, effekter av marknära ozon på vegetation, samt långväga transport av partiklar. ASTA gav under programperioden viktiga bidrag till utvecklingen av internationellt luftvårdsarbete, exempelvis till EU:s luftvårdsstrategi.
Läs merForskningsprogrammet Urban Water, som avslutades 2006, utvecklade utifrån ett systemperspektiv verktyg både för analys och praktiskt användning för va-systemets teknik, organisation och brukare.
Läs merÖvergödning är ett av de största miljöproblemen i Östersjön, framförallt är det kväve och fosfor från olika källor som påverkar ekosystemen i havet. Forskningsprogrammet MARE, som avslutades 2006, har kopplat samman olika typer av information om hur havet fungerar, hur kväve och fosfor sprids och används och samtidigt som de har beräknat kostnaden för att på olika sätt minska denna tillförsel.
Läs merFjällvärlden har låg biologisk mångfald och är känslig för överutnyttjande. Trots det används fjällen för en lång rad olika verksamheter, allt från renskötsel till gruvdrift. Forskningsprogrammet Fjäll-MISTRA, som avslutades 2006, arbetade för att skapa en kunskapsbas för en gemensam syn på resurshushållning, och för hur olika intressen ska kunna samordnas för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av fjällvärlden.
Läs merGrundvatten är en gemensam resurs som många vill och måste dela på. Forskningsprogrammet VASTRA, som avslutades 2005 har utvecklat nya strategier för en hållbar vattenförvaltning.
Läs merInsekter orsakar enbart i Sverige skador på skördar för flera miljarder kronor om året men de kemiska metoder som finns för att bekämpa skadeinsekterna har ofta allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Flera av forskningsresultaten från forskningsprogrammet Biosignal, som avslutades 2005, har resulterat i hållbara, effektiva och ekonomiskt rationella bekämpningsmetoder mot skadeinsekter.
Läs merEtt långsiktigt hållbart skogsbruk måste både vara ekonomiskt lönsamt och värna den biologiska mångfalden. Forskningsprogrammet SUFOR, som avslutades 2004, har gjort det lättare att hitta en balansen mellan de olika kraven genom att ta fram modeller för att bedöma konsekvenserna av olika skötselalternativ.
Läs merMänniskans bruk av resurserna i det kustnära havet leder till problem i både havsmiljön och kustsamhällena. Forskningsprogrammet SUCOZOMA, som avslutades 2004, har bidragit till uthållig användning av dessa resurser. Det har man lyckas med genom att utveckla metoder som gör det möjligt att ta hänsyn till både ekosystemets gränser och kustbefolkningens behov.
Läs merSvenska gruvor har dumpat hundra miljoner ton med bergmassor som läcker olika tungmetaller till mark och vatten. Programmet MiMi, som avslutades 2004, har bidragit till att det nu går att bedömningar vad som händer med en deponi över tid på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
Läs merForskningsprogrammet KAM, som avslutades 2004, hade som övergripande målet att utveckla lösningar som minimerar användningen av icke-förnybara resurser och ett mer effektivt utnyttjade av biomassors energipotential. Flera av de lösningar som togs fram inom programmet används idag i stor skala av industrin i både Sverige och i andra länder.
Läs mer- Ångström Solenergicentrum
Läs merForskningsprogrammet SWECLIM, som avslutades 2003, utvecklade regionala klimatmodeller för Sverige och norra Europa vilket gör att det nu är möjligt att studera klimatförändringar på regional nivå. Under programperioden etablerades Rossby Centre vid SMHI som ett forskningscentrum för klimatmodellering.
Läs merSvampangrepp orsakar årligen mycket stora och kostsamma skador på spannmål, grönsaker, frukt, fodergrödor, skog och virke. Forskningsprogrammet MAaF, som avslutades 2003, utvecklade bekämpningsmetoder som bygger på skadesvamparnas naturliga fiender.
Läs merDet vetenskapliga underlaget i samband med marksanering var länge bristfälligt i Sverige. Forskningsprogrammet COLDREM, som avslutades 2003, utvecklade nya metoder och byggde upp kunskaper vid två förorenade områden. På så sätt har kunskap om marksanering i Sverige, både inom och utanför universiteten, förbättrats betydligt.
Läs merHur skall man veta att de insatser som görs för att komma till rätta med miljöproblem får avsedd effekt och att det sker till så lägsta möjliga kostnad? Det var ett par av de frågor som forskningsprogrammet RESE, som avslutades 2002, arbetade med under sin åttaåriga programperiod.
Läs merHus och andra byggkonstruktioner påverkar sin omgivning under hela sin långa livslängd. Forskningsprogrammet ByggMISTRA, som avslutades 2002, bidrog till att göra husbyggande och förvaltning mer kretsloppsanpassat, mer miljövänligt samt att göra färdiga hus och fastigheter mindre energikrävande.
Läs merProgrammet UTVÄGAR, som avslutades 2001, lyckades få fler forskare inom den humanvetenskap att ägna sig åt miljöforskning. Deras medverkan har bland annat ökat förståelsen om hur individers värderingar och beteenden formas.
Läs mer