Vad är utmaningen?

I takt med samhällets ökande konsumtion skapar vi också allt mer avfall. Det gäller även inom tillverkningsindustrin. Stora mängder avfall genereras främst inom gruvnäringen, men även inom andra industrigrenar, exempelvis pappers-, stål- och byggindustrin. Endast en mindre del av industriavfallet materialåtervinns. Utmaningen är att öka denna andel – som idag ligger kring tio procent om man ser till helheten.

Metaller, kemikalier, plast och andra användbara material sorteras fortfarande ut som avfall. Att ta tillvara dessa material genom bra materialåtervinning är ett sätt att sluta kretsloppen i samhället. Väl utformade materialåtervinningsprocesser bidrar till att spara naturresurser och att minska utsläppen till miljön. En fungerande marknad för sekundära råvaror kommer att krävas.

”Closing the loop ska bidra med ett nytänkande och att olika branscher möts och lär av varandra. Istället för att se uttjänta produkter och material ska vi beskriva materialflöden och dess egenskaper, och därigenom försöka öka användningen av återvunnet material.”

Evalena Blomqvist, programchef

Hur kan programmet bidra med en lösning?

Forskningen ska utveckla, analysera och demonstrera användandet av sekundära råvaror, och därmed bidra till att användandet av sekundära råvaror blir mer företagsekonomiskt lönsamt.  Processer för ökat användande av sekundära råvaror från exempelvis bilfragmentering, bygg- och rivningsarbeten, batteriåtervinning och pappersbruk kommer att tas fram inom projekten. Vidare har programmet som ambition att tillsammans lyfta frågan och tydliggöra behov av avvägningar mellan resurseffektivitet och giftfri miljö.

Programmet kommer också att bidra till ökad kunskap hos myndigheter och producenter med resurseffektiva kretslopp. Många av projekten har aktörer från flera delar av värdekedjan samt myndigheter i sina projektgrupper vilket är en bra förutsättning för att skapa dialog och kunskapsöverföring. Programmet kommer att sprida kunskap kring resurseffektiva kretslopp genom att diskutera och presentera fakta kring dess hinder och möjligheter vid seminarium dit personer från berörda myndigheter bjuds in.

En viktig del av programmet är också att underlätta samarbeten mellan olika industribranscher. Programmet består av sex enskilda forskningsprojekt (se lista nedan) – med deltagande av olika industrier – som under programtiden har ett löpande utbyte av tankar och idéer. Programmet kommer också att bedriva programövergripande forskning om drivkrafter och barriärer för en omställning, samt analysera policy som är viktiga för utveckling av området.

De sex projekten och övergripande frågeställning (ansvarig aktör inom parentes):

• EBaR – Hur kan vi återvinna mer från alkaliska batterier (RISE IVF Mefos)
• Constructivate – Hur kan mer av bygg- och rivningsavfall återvinnas? (Chalmers Industriteknik)
• Mistra Fines – Kan det bli mer attraktivt att återvinna blandade restfraktioner? (Linköpings Universitet)
• CiMMREC – Kan bättre samarbete sluta återvinningslooparna? (RISE IVF)
• GLAD – Kan pappersindustrins biprodukter minska utsläppen från gruvdeponier?
• Explore – Hur tar vi vara på mer av materialinnehållet när fordon skrotas? (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Vilka kommer ha nytta av resultaten?

Resultat från programmet kommer att spridas brett till myndigheter och andra relevanta aktörer, såväl producenter som återvinnare. Även andra forskare kan ha nytta resultaten från projekten och programmet. Genom att aktörer aktivt deltar i projekt får de nytta även under själva projektprocesserna.

Framgångsrika projekt som ökar industrins materialåtervinning kan minska samhällets miljöpåverkan, och bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen beträffande avfall. Ökad materialåtervinning är något som prioriteras både i svensk lagstiftning och inom EU.