Publicerad 2022-07-07

Forskare: Sluta lappa och laga ett ohållbart livsmedelssystem

Pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan om vårt nuvarande livsmedelsystem och tillgången till råvaror i fokus. Istället för att lappa och laga ett ohållbart system med kortsiktiga lösningar och bidrag, behöver politikerna nu ta tillfället i akt att tänka hållbarhet och beredskap i ett för att möta miljö- och klimatkrisen och andra kriser samlat.

Vi genomgår nu ett flertal kriser – klimat- och miljökrisen, en global pandemi och Rysslands invasion av Ukraina. Samhällenas omedelbara sårbarhet kopplat till livsmedel och råvaror tydliggörs, priserna stiger och statliga bidrag för att hantera kostnadsökningarna riskerar att låsa fast oss i gamla system. Under Almedalen anordnade Mistra seminariet I tider av kris – hur håller vi kursen mot hållbar mat, vatten och skog?  I den kunniga panelen deltog representanter från forskningsprogrammen Mistra Food Futures, Mistra InfraMaint och Mistra Digital Forest samt regeringens särskilda utredare för utredningen En ny livsmedelsberedskap Ingrid Petersson.

Helena Hansson, programchef för Mistra Food Futures poängterar att de stora problem vi ser inom livsmedelssystemet beror i grunden på att vi har ett ohållbart system. Hållbarhet och beredskap hänger ihop, konstaterar hon.

– Vi behöver fråga oss vad systemet ska klara av att producera. Vi pratar om ökad självförsörjningsgrad, men för vad och för vem? Självförsörjning av den kosthållning vi har nu? Eller en förflyttning mot en mer vegetabilisk kosthållning då vi har möjlighet att öka vår självförsörjning? Nu när vi ser akuta kriser finns risk att vi tappar det långsiktiga målet. Jag blir rädd ibland när jag ser förslag som låser fast systemet i gamla hjulspår. Vi lappar och lagar istället för att se hur ett nytt mer hållbart och resilient system kan se ut, säger Helena Hansson.

Kollegan Therese Lindahl, forskare inom Mistra Food Futures pekar på att vi nu behöver modiga politiker som vågar tänka bortom de styrmedel vi ser idag och ta tillfället i akt att bidra till en hållbar omställning. Hon lyfter vikten av att undersöka subventioner och hur offentlig upphandling kan användas och att det finns en bred acceptans för de styrmedel man sätter in.

Sveriges underhållsskuld

Även Ingrid Petersson, särskild utredare för utredningen En ny livsmedelsberedskap ser risker med att klimatkrisen kommer i skymundan för vad som kan tyckas som mer akuta kriser. Hon poängterar också att många som arbetar med livsmedelsberedskap är nostalgiska och hänvisar till situationen på 80- och 90-talet, vilket inte går att jämföra med dagens situation – vi har en nästan dubbelt så stor befolkning, en mindre homogen befolkning, vi var inte medlemmar i EU och klimatfrågan var inte i strålkastarljuset.

– Den forskning som sker nu är oerhört viktig att ta med sig. Vi behöver både det långsiktiga tänket och kortsiktiga åtgärder, säger Ingrid Petersson.

Magnus Arnell, biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint sätter även fokus på vattenfrågan och den stora underhållsskuld Sverige sitter med gällande VA och infrastruktur. Även detta en fråga som blir än mer aktuell i ett förändrat klimat.

– SGU:s varningar om låga vattennivåer duggar lika tätt som väderprognoser och inte minst här på Gotland är det en utmaning varje sommar. Industrin använder 70 procent av vårt vatten och i många sektor finns stor möjlighet till besparing och återanvändning där rätt vattenkvalitet används för rätt syfte.

Magnus Arnell lyfter bland annat näringsåtervinning och diskussioner om att rena avloppsvatten och ta vara på näringsämnen. Även här är acceptans från medborgare viktigt.

– Det krävs en infrastrukturomsorg för att vidmakthålla de funktioner vi är vana vid. Mer pengar behövs men även organisatorisk kompetens, kunskap och institutionell kapacitet för att ta os an den underhållsskuld vi har. Det behövs politisk kapacitet, framför allt på kommunal nivå där förvaltningar och bolag bemyndigas och tar sig an detta, säger Magnus Arnell.

”Telepati klart överskattat kommunikationsmedel”

Även skoglig råvara och skogens roll i och för ett förändrat klimat debatteras kraftigt. Sverker Danielsson, programchef Mistra Digital Forest, pekar på de samhällsviktiga produkter vi får från skogen – allt från hygienartiklar till livsmedelsförpackningar och byggnadsmaterial. Han lyfter tanken om ett beredskapslager för den här typen av produkter som vi vet att vi behöver nu och framöver. I ett mer långsiktigt perspektiv pekar Sverker Danielsson på de många värden skogen ger, inte minst gällande klimatet och biologisk mångfald, och att vi behöver nya perspektiv.

– Ser man på både brukade och icke brukade skogar kommer tillväxten att öka och därmed koldioxidinfångningen. Skogen är en oerhört stor CCS-maskin som vi borde värdera bättre och utveckla. En personlig reflektion är att vi borde sätta nationella klimatmål där vi istället för att se hur många procent icke brukad skog står för, borde titta på vilka värden vi ska vi leverera och hur vi når dit, säger Sverker Danielsson.

Även Maria Wetterstrand, vd för Miltton Europe och styrelseledamot i Mistra Digital Forest, pekar på mål och målkonflikter gällande skogen och skoglig råvara. Hon ser att fokus på skogen går från förädling, mer tillväxt och mer produkter till skogen som kolsänka. Här anser hon att den enkla lösningen är att jobba för att större andel av trädet hamnar i mer långlivade produkter. Istället för att bli en stor konflikt ser hon vikten av att sammanföra de skogliga intressena – kolsänka, skydd av biologisk mångfald, urfolk, vindkraftsutbyggnad och cirkularitet av råvara och näringsämnen.

Maria Wetterstrand som själv har en bakgrund inom politiken anser att forskarna lägger sig i politik alldeles för lite – särskilt forskare inom naturvetenskap, miljö och klimat.

– Telepati är klart överskattat som kommunikationsmedel. Berätta vad ni vet, det är inte säkert att politikerna kommer att göra precis som ni vill men de kommer åtminstone att ha det i åtanke när de utformar sina politiska förslag och det är värt mycket.

Paneldeltagarna gav också medskick till politikerna. Magnus Anrell lyfte vikten av att prioritera infrastrukturomsorg. Sverker Danielsson påpekade att politikerna inte ska reglera sönder Sveriges skogsägare utan låta dem bruka sin skog då de är bäst lämpade för detta.

Helena Hansson tryckte på att nu ta tillfället att öppna upp för en ny typ av livsmedelssystem istället för att lappa och laga dagens ohållbara system. Therese Lindahls medskick var att ge mer stöd till jordbruket och tänka långsiktigt, där policy bakar in någon slags motkompensation som främjar beteendeförändringar.