Publicerad 2021-11-24

Gyllene tillfälle för tuffare plastpolitik

Nu är det ett perfekt tillfälle för beslutsfattare att driva igenom en mer långtgående plastpolitik. Det anser forskare från Mistra Steps, som i en rapport visar att tuffare reglering har starkt stöd hos opinionen.

Under hösten publicerade forskningsprogrammet Mistra Steps – Sustainable Plastics and Transition Pathways, rapporten The future of plastics? – Swedish public opinion on plastics policies. Rapporten baseras på en undersökning som genomförts av SOM-institutet om svenskars attityder till reglering av plast. Resultatet visar att svenskar anser att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem och är positiva till hårdare regler för plastanvändning.

Karl Holmberg, doktorand vid Lunds universitet och forskare inom Mistra Steps.

– För ett par år sedan skrev vi en sammanfattning om forskning över beteende och attityder kopplat till plastanvändning. Det vi inte hittade, och därmed blev nyfikna på, är attityden till plastreglering och policyfrågor. Det finns studier om enskilda policys, men inte en helhetsbild. Därav kom undersökningen som SOM-institutet nu hjälpt oss att genomföra till, berättar Karl Holmberg, doktorand vid Lunds universitet och forskare inom Mistra Steps.

De som deltog i undersökningen fick 18 förslag på hur plast kan regleras och resultaten visar att samtliga förslag – hur långtgående de än var – har stöd. Mindre kontroversiella förslag som standardiserad information på förpackningar, krav på återvinning av nya produkter och statlig subvention av miljöbättre materialproduktion fick högre stöd. Tuffare insatser som skatt på engångsprodukter, förbud mot fossilbaserad plast år 2030 och att butiker som säljer plastprodukter ska erbjuda reparation av dem, fick mindre stöd.

– Det finns ett starkt stöd för reglering. Med stödet sjunker när det handlar om hårdare insatser som i större utsträckning adresserar beteendeförändringar och inte bara handlar om nudging eller att ge konsumenter alternativ. Samtidigt är det viktigt att vi kommer dit för att nå större förändringar gällande konsumtionsmönster, säger Karl Holmberg.

Förslag som ett utökat pantsystem, som innebär ett högre pris i affären, får högt stöd i alla samhällsgrupper och pekas ut som en av de mest effektiva typerna av åtgärd. Enligt Karl Holmberg kan ett utökat pantsystem som omfattar fler produkter vara ett första steg framåt för att skapa legitimitet för andra åtgärder och öka återvinningen.

Män och högerväljare mer kritiska

Undersökningen synliggör också skillnader mellan samhällsgrupper. Kvinnor är mer positiva än män till hårdare regleringsförslag. Och vänsterväljare är i högre utsträckning än högerväljare för en tuffare plastpolitik. En knapp majoritet av befolkningen ger dock stöd till skatt på plastpåsar som infördes våren 2020, men även här är det män och högerväljare som är mest kritiska.

Enligt forskarna är det viktigt att ta attityderna kopplade till ideologi och kön i beaktande då de kan vara tecken på framtida konflikter gällande plastreglering. Samtidigt finns skilda åsikter i hur man kan ta sig an problematiken. En del hävdar att tidens tand kommer att bidra till att en del regleringsförslag inte ses som kontroversiella längre. Å andra sidan finns risk för polarisering och hinder för en mer hållbar plastanvändning, förklarar Karl Holmberg.

– Om man trycker på utan att ha alla samhällsgrupper med sig kan det bli en polariseringsfråga i samhället, likt det vi ser i USA och Australien. Är du för plast är du republikan och är du för hårdare plastreglering är du demokrat. Det är farligt om det blir ett låst läge och en fråga som inlemmas under partiidentiteter.

Karl Holmberg framhåller vikten av att skapa attraktiva berättelser kring hållbarhet för män och högerväljare, som sticker ut inom flera miljörelaterade frågor och inte bara gällande plastreglering.

Rapporten, som även lyftes upp i en debattartikel i Aftonbladet och andra medier, har väckt en del reaktioner. De flesta är positiva men det finns också mer oroliga röster, inte minst från industrin. Karl Holmberg har nyligen presenterat resultaten för Waste Refinery, ett nätverk för aktörer som arbetar med hållbar avfallshantering i Sverige. Han ska även dela med sig av slutsatserna för Naturvårdsverket i januari och har haft kontakt med en representant från miljöutskottet. Forskarkollegorna kommer inom kort att skicka ut den tryckta rapporten till relevanta aktörer i Sverige och tanken framöver är att skriva en vetenskaplig artikel, med rapportens resultat som underlag.

Rapporten The future of plastics? – Swedish public opinion on plastics policies är skriven av Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple, forskare inom Mistra Steps.