Publicerad 2022-07-07

Kunskap och kravställan ska bidra till mer cirkulär offentlig upphandling

Sveriges offentliga upphandling står för ungefär en femtedel av Sveriges BNP och kan rätt använd spela en viktig roll för att nå ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. På ett av Mistras seminarier i Almedalen Fit for the future – Är offentlig upphandling nyckeln till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle? lyfte civilminister Ida Karkiainen vikten av kunskap och kravställan.

Det finns stor potential för cirkulär ekonomi i offentlig upphandling. Men också en hel del utmaningar som behöver lyftas och lösas. Margo Enthoven, postdoc vid Handelshögskolan i Stockholm och Mistras forskningscentrum Misum, har i sin forskning tittat på just utmaningarna – de cirkulära, de organisatoriska och de rättsliga.

– I ett cirkulärt perspektiv är det svårt med att nå helhetsperspektiv, upphandlarna är ofta bara med i en liten del av kretsen och upphandlingen ses ofta bara som att vi köper något. Men en cirkulär ekonomi handlar också om produktionen och användningsfasen och vad som händer när vi slänger sakerna. Det är ofta inte med i upphandlingsprocessen och det ökar komplexiteten för upphandlarna som behöver veta mer i varje upphandlingsprocess.

Ytterligare ett problem de sett i forskningen är att det finns många silos i den offentliga organisationen och ingen direkt kommunikation mellan upphandlarna och användarna.  Exempelvis när det gäller kläder inom vården sker inga samtal mellan upphandlare och vårdpersonal. Det är därmed svårt att koppla ihop kunskap och behov, marknad och hållbarhet. Det rättsliga systemet är dessutom designat för att skapa avstånd mellan leverantörerna och upphandlarna, säger Margo Enthoven.

– Det är jättebra för det förebygger korruption, men gör det svårt att kommunicera med marknaden, se nya innovationer och innebär lite utrymme för dialog i upphandlingsprocessen. De rättsliga ramarna skapar begräsningar för den cirkulära ekonomin. Ett annat exempel på det är att vi upphandlar för max fyra år, så incitamenten till marknaden är att producera saker som håller för fyra år.

Civilminister Ida Karkiainen anser att de största utmaningarna för att nå en cirkulär upphandling handlar om att skapa ändamålsenliga inköparorganisationer. Med det menar hon en organisation och en inköpsfunktion som pratar med de som ska använda produkterna.

– Att skapa den organisationen är en bit bort, men vi är på god väg och vi uppmuntrar och stöttar från statligt håll. Jag tror också att det handlar om kravställning, det är fortfarande väldigt många i den offentliga upphandlingen som tror att det är lägsta pris som gäller i allt och är osäker på regelverket och vilka krav man kan ställa. Här har vi en resa att göra i att visa på möjligheterna med regelverket. Vi har också från regeringens sida gått fram med ett förslag om att skärpa lagstiftningen så att klimatkrav ska ställas och inte bara bör ställas, säger Ida Karkiainen.

Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten tror att det till stor del handlar om beteendeförändringar för att möta utmaningarna. Mer fokus på att undersöka behov och livscykelperspektiv vid varje tillfälle.

– Vi behöver också komma bort från det kortsiktiga tänket när det gäller budgetar och tänka längre än mandatperioder. Det måste också finnas en efterfrågan från politiken med krav som bidrar till ett förändrat beteende och förändrade affärsmodeller.

Inger Ek påpekar också att det behövs en ökad kompetens om vad cirkularitet är och vilka attityder man har till det i offentlig sektor.

Martin Kruse, ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI), lyfter vikten av mer forskning på området för att nå förändring.

Det handlar inte heller enbart om upphandlarna, konstaterar Inger Ek. Utan om samarbete mellan kompetenser och att ändra systemsynen eftersom upphandling är en del av andra system. Upphandlingsmyndigheten har nyligen fått ett kompletterande regeringsuppdrag om cirkulär och fossilfri upphandling. Inger Ek ser också att de behöver arbeta mer med kunskapsspridning, kopplat till kriterier och strategisk styrning.

Här finns också en del att lära av näringslivet, konstaterar Ida Karkiainen, även om förutsättningarna kan skilja sig åt.