Publicerad 2022-05-11

Mistra i Almedalen 2022

Välkommen till Mistras träffpunkt i Almedalen 2022 för att ta del av och diskutera den senaste miljö- och klimatforskningen. Dagen bjuder på flera aktuella teman – klimatomställningen, cirkularitet och plast, samt säkerhet och försörjningsfrågor i tider av kris. Kom och delta på lunchmingel, ta del av seminarier, panelsamtal och träffa Mistras forskare och programchefer den 4 juli på S:t Hansgatan 11 i Visby.

 

Datum: 4 juli 2022

Tid: 12.00 – 19.00

Plats: På S:t Hansgatan 11, Gamla Riksbanken, Visby Gotland

 

Preliminärt program

Vi reserverar oss för ändringar i programmet

 

 

12:00 – 13:45 Vem ska driva klimatomställningen? 

Varför går den svenska klimatomställningen så långsamt trots att tekniken är känd och kostnaderna är låga? Vad visar den senaste forskningen gällande teknik, näringsliv, flyg och mobilitet? Hur kan kommunikation, samskapande och samverkan mellan organisationer och aktörer skapas och bidra till att öka omställningstakten?  

Häng med oss på ett lunchmingel där programchefer och forskare från flera av Mistras forskningsprogram gör nedslag i viktiga frågor för att den svenska klimatomställningen ska accelerera och du som deltagare spelar en viktig roll för att föra diskussionen framåt. 

Food for talk med forskningsprogrammen: 

Tekniken är känd, kostnaderna är låga men omställningen går för långsamt. Varför? 

Mistra Carbon Exit – undersöker tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som uppstår när Sveriges går mot målet om nollnettoutsläpp av växthusgaser.  

Samskapande och samverkan 

Mistra Environmental Communication – med målet att utveckla metoder och verktyg för hållbarhetskommunikation. 

Mobiliteten och energin 

Mistra SAMS – fokuserar på att hitta lösningar för att uppnå ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem senast 2030 i storstadsregioner. 

Politik för hållbart flygande 

Mistra Sustainable Consumption – syftar till att stimulera en övergång till mer hållbar konsumtion i Sverige med fokus på områdena mat, heminredning och semester.  

Medverkande:  

Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit 

Jörgen Larsson, biträdande programchef Mistra Sustainable Consumption 

Anna Kramers, programchef Mistra SAMS 

Martin Westin, forskare, Mistra Environmental Communication 

Moderator: Anna Jöborn, Mistras vd 

 

 

14:00-14:15 Är systemtröghet ett allvarligt hinder för elektrifiering och mer hållbara lösningar?

För att påskynda elektrifieringen mot ett fossilfritt Sverige 2040, pågår ett stort antal projekt med fokus på teknik, produkter och processer – men det behövs även annat nämligen fokus på systemtröghetsfrågor kopplade till exempel implementeringsprocesser, arbetssätt, skatter och äganderätt.

För tillverkare av fordon och arbetsmaskiner driver dessutom flera kundsektorer på för en omställning i större skala. I omställningen har systemtröghetsfaktorer identifierats som riskerar att hindra eller fördröja förmågan att implementera och skala upp elektrifieringen i vårt samhälle. De kopplar främst till implementeringsprocesser, arbetssätt och kommunikation inom värdekedjor och värdenätverk och lagstiftning rörande offentlig upphandling, konkurrens, redovisning, skatter, äganderätt och avfall. Det behövs ett ökat fokus på dessa förändringsdimensioner och aspekter för att vi ska lyckas med en hållbar omställning av vårt samhälle – teknik är inte allt.

Medverkande:

Mattias Lindahl, Professor vid Linköpings universitet och programchef Mistra REES

 

 

14:20-14:55 Fit for the future. Är offentlig upphandling nyckeln till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle?

Offentlig upphandling kan spela en viktig roll för att nå ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. I Sverige motsvarar den idag snart 1 000 miljarder kronor per år och rätt använd kan den, genom sin enorma omfattning, driva fram nydanande mer hållbara lösningar.

För att möta framtiden behövs mer hållbara och cirkulära lösningar. Offentligheten upphandlar årligen för en summa motsvarande hela 18 procent av Sveriges BNP. Den, i kraft av sin storlek, lyfts därför ofta fram som ett viktigt medel i resan mot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Rätt använd kan den offentliga upphandlingen driva fram nydanande hållbarhetslösningar. För att lyckas krävs dock effektiva arbetsformer. I dagsläget är offentlig upphandling hårt byråkratiserad, av både förvaltningskultur och begränsande rättsregler och är inte utformad för den cirkulära ekonomin. I detta seminarium lyfter vi upp åtgärder som kommer att förbättra den offentliga upphandlingen och därmed underlätta resan mot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Det krävs bl a tvärvetenskapliga insatser och mycket tyder på att det behövs mer av ett entreprenöriellt arbetssätt inom upphandlingen; präglat av öppenhet för nya lösningar, dialog, värdeskapande och innovation.

Medverkande:

Margo Enthoven, post doc, Misum och Handelshögskolan i Stockholm

Mattias Lindahl, professor Linköpings universitet och programchef Mistra REES

Styrelsemedlem, Sveriges Offentliga Inköpare (SOI)

 

 

15:00-15:30 Är mindre antal plaster en lösning? Vad tycker företagen, användarna och experter?

Den stora mängden olika plaster som används och blandas i produkter orsakar stora problem vid återvinning och till stor klimatpåverkan. Går det att ersätta dagens stora antal olika plaster med ett färre antal för att stödja en cirkulär ekonomi?

Den stora mängden olika plastvarianter med olika tillsatser som används och blandas i diverse produkter orsakar stora problem när man vid resthanteringen vill materialåtervinna plasten. Det blir i stort sett omöjligt att särskilja tydliga plastfraktioner med definierade materialegenskaper. De enskilda volymerna av respektive separerad plastfraktion blir små och det är svårt att hitta en aktör som kan återvinna plasten med bibehållen kvalité då dessa oftast kräver större volymer och med tydliga distinkta materialegenskaper. Följden blir att aktörer i stället använder jungfrulig plastråvara vilket ökar mängden plast som produceras och sedan inte går att återvinna och därmed ökas växthusgasutsläppen från tillverkning och resthantering. Utifrån pågående forskning belyser detta seminarium om det går att ersätta dagens stora antal olika varianter av termoplaster med ett färre antal, och vilka typer av styrmedel detta i så fall skulle kräva.

Medverkande:

Mattias Lindahl, professor Linköpings universitet och programchef Mistra REES

Åsa Stenmarck, materialflödesexpert, Naturvårdsverket

Jenny Fagerlund, projektledare, SIS – Svenska institutet för standarder

Leif Nilsson, expert, Arla Plast

Karl Holmberg, doktorand, Mistra STEPS och Lunds universitet

 

 

15.45-16.25 Klimat, säkerhet och resurser – hur hanterar vi två kriser samtidigt? 

Ryssland invasion av Ukraina har förändrat det geopolitiska läget och den globala spelplanen. Vårt beroende av fossila insatsvaror och råvaror är tydligt och det multilaterala samarbetet kring frågor som rör klimat och miljö påverkas.  

Ryssland är en central aktör inom fossilsamhällets geopolitik genom sin export av olja och naturgas. Det finns också en uttalad strategi från Kreml att utnyttja klimatförändringarna för att ytterligare stärka sin nyckelroll i global livsmedelsförsörjning, särskilt vad gäller vete och konstgödsel. Medan Rysslands invasion av Ukraina påskyndar EU:s omställning från fossila bränslen, finns en risk att länder som Kina och Indien ökar sin import när priset på den ryska oljan och gasen sjunker. Hur ska vi öka svensk fossilfri elproduktion, minska vårt beroende av gas och olja och samtidigt minska klimatutsläppen? Hur ska elektrifieringen av Sverige gå till och hur påverkar de geopolitiska utmaningarna de stora reserverna av fossila bränslen? Hur ska det internationella miljö- och klimatarbetet hållas levande och vad händer när vi stänger Ryssland ute ur multilaterala samarbeten?

Medverkande:

Björn-Ola Linnér, programchef Mistra Geopolitics

Filip Johnsson, programchef Mistra Electrification

Markus Wråke, vd Energiforsk

Moderator: Anna Jöborn, vd, Mistra

 

 

16.30-17.10 I tider av kris – hur håller vi kursen mot hållbar mat, vatten och skog? 

Klimatkrisen liksom krisen för biologisk mångfald är ödesfrågor för mänskligheten. Vi behöver ställa om till mer hållbara samhällen och vi behöver göra det nu. Men hur fortsätter och accelererar vi en långsiktig omställning samtidigt som vi drabbas av andra akuta samhällskriser som en global pandemi och krig?

Vi genomgår nu ett flertal kriser – klimat- och miljökrisen, en global pandemi och Rysslands invasion av Ukraina. Utöver det ofattbara mänskliga lidandet som kriget innebär, tydliggör det också samhällenas omedelbara sårbarhet kopplat till livsmedel och råvaror. Stigande priser på insatsvaror i produktionsleden leder till stigande priser för konsumenterna. Krav ställs på statliga bidrag för att hantera kostnadsökningarna, samtidigt som detta riskerar att låsa fast oss i gamla system. Hur kan samhället ställa om för ökad hållbarhet samtidigt som vi är sårbarare än någonsin till följd av akuta kriser? Vad visar den senaste forskningen? Och hur inverkar de akuta kriserna på vår långsiktiga tillgång till mat, vatten och skog? Dessa frågor, och fler därtill, kommer att diskuteras med en faktaspäckad panel med representanter från forskningsprogrammen Mistra Food Futures, Mistra InfraMaint och Mistra Digital Forest.  

Medverkande:

Ingrid Petersson, gd Formas och särskild utredare för utredningen En ny livsmedelsberedskap

Helena Hansson, programchef Mistra Food Futures

Therese Lindahl, docent, Mistra Food Futures

Magnus Arnell, programchef Mistra InfraMaint

Maria Wetterstrand, styrelseledamot Mistra Digital Forest

Sverker Danielsson, programchef Mistra Digital Forest

Moderator: Anna Jöborn, vd, Mistra