Publicerad 2021-11-02

Så ska den svenska klimatomställningen accelereras

Klimatomställningen i Sverige har börjat ta fart. Men för att accelerera tekniksatsningar behövs ekonomiska incitament och starkare styrmedel. Den 29 oktober anordnade Mistra, tillsammans med forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, webbinariet Klimatet i fokus – hur accelererar vi den svenska omställningen? Ta del av sändningen i efterhand här.

Klimatomställningen är en central fråga för Mistra Carbon Exit som undersöker tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar under resan mot Sveriges mål om nollnettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Programchef Lars Zetterberg berättar att det händer mycket positivt just nu och lyfter bland annat att kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit drastiskt och att andelen elfordon ökar i högre takt än förutspått. Postfossila företag är på frammarsch och de partnerskap som byggs inom försörjningskedjorna ser han som en framgångsfaktor. Men det krävs mer för att accelerera omställningen. Lars Zetterberg vänder blicken mot EU där kostnaderna för att släppa ut CO2 i utsläppshandelssystemet ökat kraftigt de senaste fyra åren. Från att ligga på fem euro i sex år till att stiga kraftigt till över 60 euro nu i oktober.

Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit. FOTO: IVL Svenska Miljöinstitutet

– Det är väldigt positivt för det bidrar till att trycka ut kolkraften från Europa, men det räcker tyvärr inte. Ska vi ha de här transformativa förändringarna, till exempel i hur vi producerar stål och cement, så måste priset upp ännu högre. Det innebär att det här styrmedlet behöver vässas men även andra styrmedel behövs. I Sverige måste utsläppen minska med flera procentenheter per år om vi ska nå målet till 2030, säger Lars Zetterberg.

Han poängterar att vi inte längre kan nöja oss med att plocka de lågt hängande frukterna – vi måste plocka alla frukter. Ska den nya tekniken finnas på plats till år 2045 måste besluten fattas redan idag.

Marginell prisökning på koldioxidfria slutprodukter

Filip Johnsson är vice programchef för Mistra Carbon Exit och programchef för Mistra Electrification. Han lyfter vikten av att titta på just försörjningskedjorna när man studerar kostnadseffekten av de koldioxidfria basmaterialen. Inte minst för att se hur mycket dyrare slutprodukterna blir. Beräkningar av en byggnad uppförd av koldioxidfri cement och en bil av producerad av koldioxidfritt stål visar att slutprodukten blir 0,5 procent dyrare, och då är inte heller andra åtgärder, som exempelvis lättare konstruktion, inräknade. Synsättet med värdekedjor lyfter Filip Johnsson som en nyckel för att röra sig mot en industri fri från koldioxidutsläpp.

Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit och programchef Mistra Electrification.

– De styrmedel som Lars nämnde, som EU ETS framför allt och skatt på koldioxid, är jätteviktiga. Att vi ser till att dem förstärks, men vi behöver också förstå vad prisökningen på slutprodukten blir. Så värdekedjeperspektivet är oerhört viktigt och att vi hittar nya konstellationer och samarbeten för att ställa om. Om det blir ökat tryck från konsumenterna längst ut i värdekedjan så kommer det också att sprida sig upp i värdekedjan, säger Filip Johnsson.

Omställningen handlar också om att åstadkomma en effektiv elektrifiering, en av de stora åtgärderna för att minska utsläppen. Här finns stor potential med ny teknik och att koppla samman sektorer, så kallad sektorkoppling.

Norra Sverige står modell för omställningen

H2 Green Steel är ett av de nya företag som nu tar den koldioxidfria tekniken till produktion i Boden i Norrbotten. Hållbarhetschef Lars Lundström berättar att Hybrit – satsningen på fossilfri stålproduktion, och batterifabriken Northvolt är inspirationskällor för att producera klimatneutralt stål med en vätgasbaserad process. Storskalig produktion är planerad till år 2024. Samverkan med andra företag, politiken och med kunder är en nyckel.

Lars Lundström, hållbarhetschef H2 Green Steel.

– Vi behöver jobba, och vi jobbar med politiken extremt mycket både lokalt och regionalt. I Norrbotten och Boden handlar det mycket om bostäder och tillståndsprövningar. På EU-nivå gillar vi tuffa mål för klimatet, vi gillar högt pris på koldioxidutsläpp och gärna inga fria utsläppsrätter. På global nivå ser vi att det är jätteviktigt att det sätts tuffa klimatmål baserade på forskning, säger Lars Lundström.

Han ser också vikten av att alla är med och driver på den gröna efterfrågan. I slutändan behöver konsumenter vara beredda att betala lite till, i alla fall under en övergångsperiod.

En av de kommuner som står modell för omställningen som till stor nu sker i norra Sverige är Skellefteå. Här har Northvolt – med målet att producera batterier till en miljon personbilar – etablerat sig. En etablering som innebär mellan 3 000–4 000 direkta arbetstillfällen och ungefär tre gånger så många indirekta jobb, på en plats med runt 70 000 invånare idag, berättar kommundirektör Kristina Sundin Jonsson.

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör Skellefteå kommun.

– Det här är en extraordinär samhällsomvandling. En sådan här snabb omställning har faktiskt inte hänt tidigare i Sverige. Det handlar om att 100 000 nya människor kommer att befinna sig i Väster- och Norrbotten. Det här kräver samverkan på alla nivåer, nationell, regional och lokal nivå.

Kristina Sundin Jonsson uttrycker att det är en stor utmaning och en omställning som påverkar hela samhället.

– Invånarantalet kommer att öka med ungefär 20 procent – vad betyder det i att bygga bostäder, vad betyder det i infrastrukturen, i kollektivtrafik och i social hållbarhet?

”Staten kan och behöver vara en slags facilitator”

Ola Alterå, kanslichef Klimatpolitiska rådet ser acceleration som höstens ledord, dels en ekonomisk acceleration ut ur pandemin och dels en acceleration gällande klimatomställningen. I ett politiskt perspektiv har EU rullat ut sin största reform någonsin och på andra sidan Atlanten i USA börjar det röra på sig med klimatsatsningar. Han menar att förutsättningarna inför COP26 i Glasgow är bättre än de varit vid tidigare klimatmöten. Tekniken finns, den förnybara elen är billigare än den fossila och det finns ett starkt stöd från opinionen. Ett stöd Ola Alterå tror att politiken ibland underskattar. Näringslivet ser också klimatneutralitet som långsiktigt konkurrenskraftig och globalt stiftar allt fler länder klimatlagar och bildar klimatpolitiska råd likt Sverige. Det finns en helt annan kraft i omställningen idag än för tio år sedan, konstaterar han.

Ola Alterå, kanslichef Klimatpolitiska rådet.

– Man kan tycka att det är paradoxalt när vi vet att vi behöver accelerera – vi har satt högre mål – att de svenska utsläppen planat ut. Minskningen har alls inte varit så stor som den skulle behöva vara, säger Ola Alterå.

Han tror att den enkla förklaringen är att vi har kommit långt gällande vissa delar, som el- och värmeproduktion, kanske de lågt hängande frukterna, som Lars Zetterberg uttryckte det. Nu är det på andra områden det behöver börja hända saker och nu befinner vi oss i den brytpunkten. Ola Alterå lyfter Mistra Carbon Exits synsätt på värdekedjor och även forskningsprogrammet Mistra REES arbete med cirkulär ekonomi. Att inte bara tänka tillförsel, utan att också använda resurser och energi smartare, mer resurseffektivt och cirkulärt.

Och även inom politiken tror Ola Alterå att det handlar om att se hela värdekedjan – bättre koordinering och samverkan mellan statliga myndigheter och mellan lokal, regional och nationell kontext.

– Staten kan och behöver vara en slags facilitator och koppla ihop alla de här samarbetena som ni pratar om. Och det tror jag är en allt viktigare roll för staten och för regeringar i den här komplexa globala ekonomin som vi befinner oss och ska ställa om.

De koldioxidfria färdplanerna är kanske det tydligaste exemplet på det i Sverige. Men här ska staten vara aktiv och bana väg och det är inte säkert att regeringar och myndigheter och andra offentliga organ är riggade för detta, säger Ola Alterå.

– Man har i huvudsak kompetens för att skriva lagar och förordningar i huvudsak. Nu handlar det om att hitta en starkare roll i att facilitera omställningen. Från att komma ur startblocken handlar det för politiken nu om att hänga med, vara snabb och ge förutsättningar som driver klimatomställningen.

Här kan du se webbinariet i efterhand.